Publicerad: 2021-01-14 15:59 | Uppdaterad: 2021-01-14 16:09

Ny avhandling om identifiering av sjukdomsgener vid sällsynta neurologiska tillstånd

Två barn som håller varandra i handen och har ryggen mot kameran
CC Pixabay

Martin Engvall vid forskargruppen Medfödda endokrina och metabola sjukdomar, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Identification of disease genes in rare neurological conditions" den 22 januari 2021. Huvudhandledare är Anna Wedell.

Martin Engvall
Martin Engvall

Vad handlar din avhandling om?

Min avhandling handlar om hur man kan gå tillväga för att fastställa diagnos hos individer eller familjer som har en okänd neurologisk sjukdom. Många av dessa sjukdomar har genetiska orsaker och arbetet har varit möjligt att genomföra tack vare att metoderna för genetiska analyser har utvecklats mycket starkt sista tiden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

I avhandlingen tas tre olika familjer upp, en familj med en svår muskelsjukdom, en familj med gång- och balansstörning och en familj med två syskon med utvecklingsförsening och avvikande resultat vid biokemisk undersökning, framför allt en kraftigt förhöjd nivå av aminosyran metionin.

Den sista delen av avhandlingen handlar om hur vi har arbetat med att bygga upp ett system för snabb genetisk diagnostik för utredning av svårt sjuka spädbarn.

I den första delen av avhandlingen lyckades vi fastställa orsaken i två av familjerna.

Muskelsjukdomen visade sig bero på en mutation i genen som kodar för myoglobin, ett protein som finns i musklerna och ger dem dess röda färg. Myoglobin har flera viktiga uppgifter, bland annat att transportera syre. Vi kunde visa att de drabbade i denna familj inte hade några tydliga problem med att transportera syre, däremot orsakade mutationen skador i muskulaturen det till följd av ökad oxidation.

För familjen med gång- och balansrubbning upptäckte vi att de även hade stora svårigheter att kontrollera basala kroppsfunktioner som blodtryck och magtarmfunktion. I denna familj har vi ännu inte hittat den exakta orsaken, men vi har funnit ett område på kromosom 16 där vi vet att mutationen sitter och arbete pågår att lokalisera den gen som orsakar sjukdomen.

Vi lyckades hitta orsaken till de två syskonens utvecklingsförsening och biokemiska avvikelser. Här rörde det sig om en mutation som påverkade ett enzym som medför att ämnesomsättningen rubbas så att nedbrytningen av bland annat metionin blockeras.

Slutligen lyckades vi med att bygga upp ett system för snabb genetisk diagnostik. Vi undersökte tre olika spädbarn och kunde ställa diagnos på två av dem inom 24 timmar. För det tredje barnet kunde vi inte ställa diagnos, men vi tror att det barnets sjukdom inte hade genetisk orsak.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?

Personer med ovanliga sjukdomar får ofta bekymmer när de kommer i kontakt med vården. Vårdpersonalen, inklusive läkarna, vet oftast inget om sjukdomen i fråga och det är inte ovanligt att patienten vet mer om sitt tillstånd än de doktorer han eller hon träffar. Att ha en ovanlig sjukdom medför ofta att man får sämre vård eftersom vården är tveksam om patienten kommer att klara kirurgiska ingrepp eller om de kommer att få biverkningar av olika läkemedel. Följden blir inte sällan att vården försenas eller uteblir helt. Som tur är finns det dock experter runt om i världen som har kunskap om dessa ovanliga sjukdomar och som kan rådfrågas.

Allra värst är det dock för individer som har svåra symtom men där diagnosen saknas. Dessa personer lider ofta själva av ovissheten att inte veta vad det är för fel och för dessa personer finns inga experter att rådfråga. Det är dessa personer som motiverat mig till att börja forska för att försöka att åtminstone ge de drabbade personerna en förklaring.

När man lyckats hitta den genetiska orsaken till en sjukdom blir även olika former av prenatal diagnostik möjlig. I familjen med muskelsjukdomen har det redan fötts barn som man vet är friska med hjälp av vår nya kunskap om mutationen.

På längre sikt kan riktad behandling bli möjlig med antingen läkemedel som stänger av en gen med skadlig effekt, eller med genterapi som ersätter en skadad gen.

Vilka mål har du för framtiden?

I första hand planerar jag att, i samarbete med andra forskare, försöka hitta mutationen i familjen med gång- och balansrubbning. Samtidigt tänker jag dock fortsätta att följa familjen med muskelsjukdom och försöka skapa kontakt med samarbetspartners, även inom läkemedelsindustrin, för att undersöka om det går att utveckla någon form av genmodifierande behandling. Utöver det tänker jag nu delvis skifta fokus på min forskning och ägna mig åt genetiska sjukdomar som medför skada på synnerven.

Disputation

Fredagen den 22 januari 2021 kl 09:00, Rolf Luft Auditorium L1:00, följ gärna disputationen digitalt via zoom.

Avhandling

Identification of disease genes in rare neurological conditions

 

Kontakt

Martin Engvall Doktorand