Närmare 143 miljoner i projektanslag från KAW
Fyra stora forskningsprojekt vid Karolinska Institutet tilldelas i år projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt gäller det närmare 143 miljoner kronor över en femårsperiod till KI-forskning om cellåldrande, hjärnans mekanismer för beslutsfattande, stamcellers öden och antikroppsproducerande celler.
Totalt delar KAW i år ut 541 miljoner kronor till 18 grundforskningsprojekt inom medicin, naturvetenskap och teknik, som bedöms ha möjlighet att leda till vetenskapliga genombrott.
– Extra glädjande med denna omgång är att 60 procent av projekten som beviljats anslag leds av kvinnor. De ansökningar som universiteten tidigare år prioriterat har haft betydligt färre kvinnliga huvudsökanden, det visar att universiteten nu hörsammat vår uppmaning om jämnare könsfördelning och att de kvinnliga huvudsökandena klarar den internationella utvärderingen minst lika bra, säger Peter Wallenberg jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, i ett pressmeddelande.
De fyra projekt vid KI som får anslag är:
Cellåldrande och metabola sjukdomar
Projekt: Senescens i fettvävnad och metabola sjukdomar hos människa
Huvudsökande: Kirsty Spalding, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi
Medsökande: Göran Possnert, Uppsala universitet, och Ulf Smith, Göteborgs universitet
Beviljat anslag: 31 000 000 kronor för ett femårigt projekt.
Kort sammanfattning: Forskningen handlar om att klarlägga betydelsen av för tidigt cellåldrande (senescens) i fettvävens celler. Cellåldrande innebär att cellerna inte längre kan dela sig och ersätta normalt döende celler i kroppen, vilket leder till att organets funktion försämras och till ökad inflammation. Förändringar i fettvävens funktion påverkar utvecklingen av kroniska sjukdomar och risken för exempelvis hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes. I projektet ska forskarna undersöka mekanismer för tidigt cellåldrande och studera cellåldrandets betydelse för uppkomst av diabetes. De ska också undersöka effekten av att ta bort för tidigt åldrade celler med nyutvecklade läkemedel och se om molekyler som cellerna utsöndrar kan fungera som riskmarkörer.
Så utvecklas antikroppsbildande celler
Projekt: Utvecklingsbanor för humana B-celler
Huvudsökande: Qiang Pan Hammarström, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära
Medsökande: Petter Brodin, Lennart Hammarström och Hong Qia, alla vid Karolinska Institutet
Beviljat anslag: 39 200 000 kronor för ett femårigt projekt.
Kort sammanfattning: En viktig del av människans immunförsvar är de så kallade B-cellerna. De producerar antikroppar som gör att kroppen kan känna igen och bekämpa inkräktare, som virus och bakterier. Det här projektet är inriktat på att kartlägga utvecklingen av människans B-celler. Forskarna ska bland annat undersöka hur olika miljöfaktorer påverkar B-cellernas utveckling hos nyfödda barn. De ska också jämföra patienter med primär immunbrist, vars B-cellsutveckling är blockerad, med friska individer för att bättre förstå vilka faktorer som reglerar B-cellernas utveckling. Forskningen kommer att öka förståelsen för B-cellsrelaterade sjukdomar, som autoimmunitet, allergier, immunbrist och cancer.
Mer om Qiang Pan Hammarströms forskning
Undersöker beslutsfattande i hjärnan
Projekt: Hjärnkretsar vid beslutsfattande
Huvudsökande: Marie Carlén, docent vid institutionen för neurovetenskap
Medsökande: Konstantinos Meletis, docent vid samma institution
Beviljat anslag: 32 200 000 kronor för ett femårigt projekt.
Kort sammanfattning: Syftet är att kartlägga den biologiska grunden till mentala processer inom kognition, med fokus på beslutsfattande, värdering av alternativ och uppdatering av strategier. Projektet ska visa vilken roll specifika nervceller spelar i dessa processer och hur nervcellerna är förändrade vid autism. Forskarna använder metoder som gör det möjligt att i realtid registrera aktiviteten hos ett stort antal nervceller i försöksdjur som utför beteendetester som kräver beslutsfattande. Forskarna kan också styra utvalda nervcellers aktivitet i realtid, och på så sätt visa cellernas roll i beslutsfattande och beteende. Kunskapen kan bidra till utveckling av nya läkemedel mot störningar i processer kopplade till beslutsfattande.
Studerar stamcellers öden
Projekt: Dechiffrering av cellöden med in utero-transduktion
Huvudsökande: Emma Andersson, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi
Medsökande: Igor Adameyko, Niklas Björkström, Jonas Frisén, Ulrika Marklund, alla vid Karolinska Institutet
Beviljat anslag: 40 100 000 kronor för ett femårigt projekt.
Kort sammanfattning: Projektet handlar om att kartlägga stamcellers utveckling till olika celltyper, som nerv- och leverceller, och deras förmåga att i vissa fall förvandlas till andra celltyper än den ursprungliga som svar på kroppsskada eller sjukdom. Forskarna har utvecklat en teknik baserad på inmärkning av stamceller med fluorescerande signaler och unika biologiska streckkoder. Med den ska de undersöka utvecklingsprinciper i två regioner i musembryon. Dels i neuralplattan, som utvecklas till hjärna och perifera nervsystem, dels i den embryonala levern, som utvecklas till lever och immunsystem. Kunskapen kan användas inom regenerativ medicin och leda till nya sätt att tygla celler med onormal utvecklingspotential i cancersjukdomar.