Nandita Perumal stärker forskningen om mödra- och barnhälsa vid KI

Under 2025 genomförde Karolinska Institutet sin hittills största internationella rekryteringssatsning för biträdande lektorer. Totalt utlystes 20 tjänster vid lika många institutioner. Med ett starkt fokus på vetenskaplig excellens definierade varje institution själva sin egen forskningsprofil och ansvarade för rekryteringsprocessen.

Institutionen för global folkhälsa utlyste en tjänst som biträdande lektor i folkhälsovetenskap. Intresset var stort och många högkvalificerade kandidater ansökte. Efter en grundlig rekryteringsprocess erbjöds tjänsten till Nandita Perumal, som påbörjar sin anställning i början på hösten.

Träffa Nandita Perumal

Välkommen, Nandita! Kan du berätta lite om din akademiska bakgrund och vad du ser mest fram emot i din nya akademiska miljö?

– Jag har haft förmånen att min akademiska resa har tagit mig till flera olika länder och lärosäten. Jag tog min kandidatexamen i näringslära vid McGill University och därefter en masterexamen i folkhälsa följt av en doktorsexamen i epidemiologi vid University of Toronto, alla i Kanada. Sedan genomförde jag en postdoktoral forskartjänst vid Department of Global Health and Population vid Harvard T.H. Chan School of Public Health, arbetade som Managing Research Scientist vid Institute for Health Metrics and Evaluation vid University of Washington och nu senast var jag anställd som biträdande lektor vid Department of Epidemiology and Biostatistics vid University of South Carolina. 

Var och en av dessa miljöer har format mig som forskare, lärare och mentor, och jag ser fram emot att nu komplettera mina erfarenheter med ett svenskt och europeiskt perspektiv.

Karolinska Institutet har länge varit en plats som jag har förknippat med gedigen och globalt engagerad folkhälsovetenskap. Institutionen för global folkhälsa utmärkte sig särskilt genom sitt sätt att förena metodologisk styrka, samhällsnytta och genuina, jämlika internationella samarbeten. Det jag ser fram emot mest är att bygga upp ett forskningsprogram inom tillämpad mödra-, nyföddhets- och barnhälsa i en miljö som värdesätter forskning med genomslag och långsiktiga partnerskap, att komma närmare mina europeiska samarbetspartners och att upptäcka en ny akademisk kultur.

Kan du berätta lite om dina forskningsintressen och hur du hoppas kunna utveckla ditt arbete vid institutionen för global folkhälsa?

– Min forskning fokuserar på mödra-, nyföddhets- och barnhälsa, särskilt på hur nutrition och andra tidiga livsfaktorer påverkar hälsa och utveckling genom hela livet. Mitt intresse för området väcktes under grundutbildningen, då jag under en praktikperiod i Kakamega i Kenya fick ta del av ett integrerat jordbruks- och hälsoprogram där mödravården delade ut orangea sötpotatisar som gravida kvinnor fick odla så att de kunde få i sig tillräckligt med A-vitamin under graviditeten. Den här erfarenheten gjorde ett starkt intryck på mig och blev en viktig drivkraft i min fortsatta akademiska bana inom global folkhälsa.

Metodologiskt arbetar jag i skärningspunkten mellan perinatal och pediatrisk epidemiologi, kliniska studier och kausal inferens. Min doktorand- och postdoktorala forskning har fokuserat på frågor som hur tillväxt hos för tidigt födda barn bör mätas för att minska snedvridning i resultaten, hur insatser för förbättrad nutrition under graviditeten kan bidra till ökat humankapital i låg- och medelinkomstländer, samt metaanalyser av individdata från graviditetskohorter och kliniska studier för att skapa ny kunskap om graviditetsrelaterad viktuppgång och nyföddhetsutfall. En stor del av det här arbetet har genomförts i nära samarbete med forskargrupper och lokalsamhällen i Afrika söder om Sahara och Sydasien.

Vid institutionen för global folkhälsa hoppas jag bygga upp ett forskningsprogram som kompletterar institutionens redan starka kompetens inom mödra- och barnhälsa och samtidigt skapa nya tvärvetenskapliga samarbeten med kliniker och forskare. Ytterst är målet med min forskning att ta fram kunskap som kan ligga till grund för riktlinjer och policyer som förbättrar förutsättningarna för kvinnor och barn under livets mest kritiska och sårbara perioder.

Jag ser också mycket fram emot att bidra till institutionens utbildningsuppdrag och att handleda studenter på avancerad nivå och forskarnivå, vilket är en av de delar av det akademiska uppdraget som jag uppskattar allra mest.

Vad tycker du om att göra på fritiden, och hur hoppas du tillbringa din lediga tid i Sverige?

– Utanför arbetet tycker jag om att vandra i naturen, umgås med familj och vänner och lära känna nya kulturer, och Sverige känns som en fantastisk plats för alla dessa intressen. Jag ser fram emot att upptäcka den svenska naturen, inklusive möjligheten att få se norrsken, att lära mig svenska och att steg för steg utforska Stockholms matkultur. Alla tips tas tacksamt emot!