Minskning av rapporterade cancerfall i början av covid-19-pandemin i de nordiska länderna
En studie vid bland annat Karolinska Institutet visar att antalet registrerade canceranmälningar i de nordiska länderna minskade kraftigt under coronapandemins början i april-maj 2020 jämfört med året innan. Under hösten 2020 återhämtade sig cancerrapporteringen helt i Danmark, Norge och Island men endast delvis i Sverige och Finland. I Färöarna var alla förändringar inom den statistiska felmarginalen. Studien har publicerats i tidskriften International Journal of Cancer.
I denna nordiska jämförelse har forskare från Karolinska Institutet och representanter från de nordiska cancerregistren jämfört månadsvisa canceranmälningar under 2020 med motsvarande antal åren före pandemin. Forskarna använde högkvalitativa data från patologianmälningar till de populationsbaserade nationella och regionala cancerregistren i Danmark, Färöarna, Finland, Island, Norge och Sverige. Dessa patologianmälningar utgör den snabbaste informationskällan till cancerregistren, och kan därför skilja sig något från officiell cancerincidens som även baseras på kompletterande anmälningar.
I alla länder, förutom Färöarna, minskade de månadsvisa antalen av nya maligna cancerfall under april-maj 2020. Den största minskningen förekom i Sverige, där antalet nya cancerfall i maj 2020 minskade med 31 procent jämfört med samma månad 2019. Statistiskt säkerställda minskningar av nya maligna fall sågs även i Finland (-24 procent maj), Danmark (-16 procent april) och Norge (-15 procent april), medan vi fann en icke-signifikant minskning på Island (-17 procent april). I Danmark, Norge, Sverige och Finland ökade antalet månadsvisa anmälningar igen under andra halvan av 2020, och nådde nästan samma nivå som under 2019. I Sverige och Finland återhämtade sig inte antalet anmälningar helt, utan det årliga underskottet i slutet av december var -6.2 procent (Sverige) och -3.6 procent (Finland). Anmälningsmönstret av in situ-fall såg ungefär likadant ut. För Sveriges del var dock anmälningarna av in situ-fall fortsatt färre under hösten 2020 än före pandemin.
Covid-19-pandemin under 2020 ledde till en minskning i antalet anmälda nya cancerfall i de nordiska länderna, där den största nedgången sågs i Sverige. Möjliga förklaringar skulle kunna vara skillnader i pandemins omfattning och samhällsspridning, tillfälliga uppehåll i screeningaktivitet och allmänhetens förändrade sökmönster till sjukvården. Screeningaktiviteten i de nordiska länderna påverkades i den tidiga fasen av pandemin under våren 2020. Screeningprogrammen stoppades helt, delvis eller fortsatte som tidigare i varierande grad i de olika länderna. Det förekom även stora regionala skillnader i screeningdeltagande inom länderna.
Trots skillnader i samhällsåtgärder tidigt i pandemin mellan de nordiska länderna så indikerar våra resultat att pandemins omfattning och samhällsspridning kan ha haft en större påverkan på antalet canceranmälningar än strikta nedstängningar.
Fortsatt bevakning av cancertrender är viktigt
“Vår studie visar på liknande mönster i minskat antal cancerfall i de nordiska länderna under april-maj 2020 och den största minskningen skedde i Sverige. Det är viktigt att komma ihåg att den tidiga fasen av pandemin var en period av stor osäkerhet om läget vilket kan ha påverkat allmänhetens benägenhet att söka vård för cancersymptom. Cancerscreeningen stoppades i vissa länder, och i de länder där screening fortsatte så rapporterades om lägre deltagande i vissa regioner” säger förstaförfattare Anna Johansson, docent vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. ”Under hösten skedde en viktig återhämtning i antalet cancerfall i alla länder, även om den återhämtningen inte fullt ut kompenserade för den tidigare nedgången i Sverige och Finland. Det är därför viktigt att vi fortsätter bevaka antalet cancerfall framöver, och om förseningar i cancerdiagnos kan ha lett till en ökad förekomst av avancerad cancer. Även om de nordiska länderna hade olika ansatser att hantera pandemin visar vår studie på övergripande liknande mönster i canceranmälningar i alla länderna, särskilt i den tidiga fasen av pandemin.”
Hon fortsätter: “Vårt nästa steg är att fortsätta bevaka cancerrapporteringen i de nordiska länderna i samarbete med de nationella initiativen som finns i varje land. Det är av särskild vikt att följa om fördelningen av lokaliserad och avancerad cancer förändrar sig över tid genom att använda kvalitetssäkrade cancerregisterdata.”
Publikation
”The impact of the COVID-19 pandemic on cancer diagnosis based on pathology notifications: A comparison across the Nordic countries during 2020”. Anna LV Johansson, Siri Larønningen, Charlotte Wessel Skovlund, Marnar Fríðheim Kristiansen, Lina Steinrud Mørch, Søren Friis, Tom Børge Johannesen, Tor Åge Myklebust, Anna Skog, David Pettersson, Helgi Birgisson, Anni Virtanen, Nea Malila, Janne Pitkäniemi, Tomas Tanskanen, Laufey Tryggvadóttir, Giske Ursin, Mats Lambe. International Journal of Cancer, online 13 April 2022. doi: 10.1002/ijc.34029.
Kontaktpersoner
För landspecifika frågar, vänligen kontakta varje lands representant.
Nordiska jämförelsen: Docent Anna Johansson, anna.johansson@ki.se , +46 (0)8-52486169
Sverige: Professor Mats Lambe, mats.lambe@ki.se , +46 (0)70-771 56 55
Danmark: Charlotte Wessel Skovlund, cws@cancer.dk , +45 53 19 08 02
Norge: Giske Ursin, giske.ursin@kreftregisteret.no , +47 99 01 14 52 eller Siri Larønningen, siri.laronningen@kreftregisteret.no , +47 22 92 87 14
Finland: Tomas Tanskanen, tomas.tanskanen@cancer.fi , +358 50 320 8035
Island: Laufey Tryggvadóttir, laufeyt@krabb.is , +354 5401968 / +354 6903766
Färöarna: Marnar Fríðheim Kristiansen, marfr@ls.fo , +298 533300