Lovande resultat för ny Alzheimerbehandling
Forskare vid Karolinska Institutet har utvärderat en ny behandlingsmetod mot Alzheimers sjukdom, där patienterna fått implantat som stimulerar tillväxt av en viss typ av nervceller. Resultaten, som publiceras i vetenskapstidskriften Alzheimer's & Dementia, talar för att tillförsel av en nervtillväxtfaktor kan skydda Alzheimerpatienters nervceller från att brytas ned.
Hos patienter med Alzheimers sjukdom sker en selektiv och tidig nedbrytning av de så kallade kolinerga nervcellerna. För att fungera behöver denna typ av celler en specifik nervtillväxtfaktor (förkortas NGF efter engelskans nerve growth factor), som förenklat är små proteiner med betydelse för celltillväxt och överlevnad. Nedbrytningen av de kolinerga nervcellerna sker i takt med att NGF-tillförseln sinar och sjukdomen långsamt fortskrider.
För att försöka stoppa nedbrytningen av de kolinerga nervcellerna har forskare vid Karolinska Institutets Centrum för Alzheimerforskning, i samarbete med neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset och det danska bioteknikföretaget NsGene, försökt tillföra NGF direkt till Alzheimerpatienters hjärnor. Forskarna använde en metod med NGF-producerande cellkapslar, som med stereotaktisk, mycket exakt, kirurgi placeras i basala framhjärnan där de kolinerga nervcellerna finns. Cellkapslarna frisätter NGF till omgivande nervceller i syfte att hindra deras nedbrytning och kan också enkelt avlägsnas.
Specifika markörer
Den nu publicerade studien i Alzheimer’s & Dementia bygger på data från sex patienter med Alzheimers sjukdom. För att se om NGF-frisättningen från de inkapslade cellerna gav någon effekt på de kolinerga nervcellerna hos patienterna undersökte forskarna närvaron av specifika markörer för fungerande kolinerga nervceller. Detta cellsystem använder acetylkolin som signalsubstans, som i sin tur produceras av ett enzym som kallas ChAT (läses Katt) och som finns både inne i och utanför cellerna. Forskarna utvecklade därför en metod som gjorde att de för första gången kunde mäta ChAT i ryggvätska.
– Våra resultat visar att när patienterna fått tillförsel av NGF så skedde en signifikant ökning av ChAT-enzymet i ryggvätskan. De patienter som visade ökningen var de som svarade bäst på behandlingen. Dessutom visar undersökning med PET-kamera att den kolinerga cellaktiviteten och ämnesomsättningen i hjärnan ökade, säger Taher Darreh-Shori, en av forskarna bakom studien.
Minnesförsämringen över tid
Forskarna kunde också se att minnesförsämringen över tid gick långsammare jämfört med obehandlade patienter. Tillsammans talar detta enligt forskarna för att funktionen hos de kolinerga nervcellerna förbättrats hos de Alzheimerpatienter som fått NGF-behandling. Samtidigt varnar forskarna för att dra alltför långtgående slutsatser av resultaten.
– Resultatet är positivt men måste betraktas med försiktighet då endast få patienter deltog i studien. Våra fynd måste därför bekräftas i en större kontrollerad studie med flera patienter, säger Maria Eriksdotter, professor och forskningsledare.
Metoden med NGF-producerande cellkapslar som forskarna använt har utvecklats av NsGene. Studiens förstaförfattare är doktoranderna och Azadeh Karami och Helga Eyjolfsdottir. Arbetet har finansierats med anslag från bland annat Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare, Åke Wibergs stiftelse, Åhlén-stiftelsen, Demensfonden, Odd Fellow, Gustaf V och Drottning Victorias Frimurarstiftelse, Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram i neurovetenskap, Vetenskapsrådet och Swedish Brain Power (fullständig lista över finansiärer, se vetenskaplig artikel).
Publikation
Changes in CSF cholinergic biomarkers in response to cell therapy with NGF in patients with Alzheimer's disease
Karami, A., H. Eyjólfsdóttir, S. Vijayaraghavan, G. Lind, P. Almqvist, A. Kadir, B. Linderoth, N. Andreasen, K. Blennow, A. Wall, E. Westman, D. Ferreira, M. Kristoffersen-Wiberg, L. O. Wahlund, Seiger, Å. , A. Nordberg, L. Wahlberg, T. Darreh-Shori, M. Eriksdotter
Alzheimer’s & Dementia, uncorrected proof online 9 February 2015, doi 10.1016/j.jalz.2014.11.008