Långsiktighet, samverkan och stöd till personalen viktig för god psykosocial beredskap
När representanter för olika verksamheter som arbetar med psykisk hälsa i kris och ytterst krig samlades till ett rundabordssamtal i syfte att ge inspel till en pågående utredning i frågan märkets en tydlig samsyn i vad som är viktigt för att en god psykisk hälsa och god psykosocial beredskap ska byggas. Gruppen som samlades planerar nu att fortsätta träffas och bevaka frågan.
När Centrum för hälsokriser bjöd in till ett rundabordssamtal med anledning av att Regeringen i våras gav Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att lämna förslag på hur arbetet för psykisk hälsa och suicidprevention kan utvecklas inför fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig, samlades ett knappt trettiotal personer från forskningsvärlden, myndigheter, regioner och civilsamhällesorganisationer. Utifrån presentationer, gruppdiskussioner, samtal och erfarenhetsutbyte landade de i inspel till uppdraget, som plockades upp av företrädare för de bägge myndigheterna, som också deltog.
– Det var väldigt värdefullt att de som arbetar med uppdraget var med på hela rundabordssamtalet. Jag är tacksam för att de tog sig tid att komma och deltog, och det gläder mig att vi kunde samla en så bred grupp av människor som på olika sätt arbetar med frågor som rör psykisk hälsa i kriser. Det var också värdefullt att ta del av presentationer av arbete som gjorts i Ukraina sedan kriget där bröt ut, med drabbade ungdomar och deras familjer i Norge efter terrorattacken på Utöya, berättar Karima Viksten Assel, expertkoordinator på Centrum för hälsokriser, som modererade rundabordssamtalet.
Samsyn ger tyngd till argumentation
När rundabordssamtalet, som pågick förmiddagen den 30 september, summerades, framträdde ett antal områden som gruppen var överens om var viktiga. Det handlande bland annat om vikten av att kunna arbeta långsiktigt, att olika aktörer – från frivilligorganisationer till vård och omsorg och specialistvård – samarbetar, och att personal som arbetar med psykisk ohälsa får tid för återhämtning och stöd i att motverka etisk stress.
– Att vi har en samsyn kring de här frågorna gör att vi kan lägga tyngd bakom dem när vi argumenterar för dem inför olika beslutsfattare, till exempel genom den debattartikeln vi planerar att skriva nu efter rundabordsamtalet, fortsätter Karima Viksten Assel.
Uppdraget att lämna förslag på hur arbetet för psykisk hälsa och suicidprevention kan utvecklas inför fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig ska presenteras för Regeringen i februari nästa år. Gruppen som samlades till rundabordssamtalet planerar att fortsätta hålla kontakten och bevaka hur arbetet fortlöper.