KI i nytt samarbete med Sveriges olympiska kommitté
OS-medaljer inspirerar. Nu ska fler talanger få verktyg genom Sveriges olympiska akademi, ett nytt samarbete för bland annat forskning om elitidrott.
Sveriges olympiska akademi är en ny plattform för vetenskap och idrott och ett nytt samarbete mellan Sveriges olympiska kommitté, Karolinska Institutet, KTH och Handelshögskolan i Stockholm. Det går ut på att stärka svensk idrott.
Initiativet kommer från Sveriges olympiska kommitté som ville samla några starka aktörer inom akademin för att stärka svensk idrott, inte minst den olympiska idrotten. Tanken är att nå den kompetens som finns inom Karolinska Institutet, KTH och Handelshögskolan.
– Det handlar både om att förstå hur människan fungerar, som är KI:s nisch, men även hur man till exempel utvecklar de bästa redskapen, där KTH har en viktig roll. Sedan kommer Handelshögskolan in när det handlar om innovation och entreprenörskap, berättar Karin Dahlman-Wright, vikarierande rektor på Karolinska Institutet.
För KI:s forskare innebär samarbetet en starkare anknytning till idrott.
– Det kan vara intressant för vissa forskargrupper att komma ännu närmare idrotten, att få jobba med elitidrottare och tränare som kan vara med och definiera de problem som man upplever, säger Carl Johan Sundberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi och Karolinska Institutets koordinator för Sveriges olympiska akademi.
Han ger några exempel på vilken typ av forskning som kan komma i fråga:
– För KI:s räkning handlar det framför allt om att bringa samman forskargrupper som håller på med till exempel skadeförebyggande forskning så som ortopeder och sjukgymnaster, forskning som handlar om dopning eller prestationsoptimering – hur man tränar på bästa sätt. Även könsskillnader är intressanta, det vill säga om det finns särskilda omständigheter för män och kvinnor.
Karin Dahlman-Wright menar att samarbetet har stor potential för de forskare på KI som sysslar med fysiologi att förstå människokroppen bättre när den presterar till sitt yttersta. Elitidrott kan också ha betydelse för folkhälsan.
– Vi får se vad det här har för bäring på folkhälsan. Elitidrott är inte definitionsmässigt hälsosamt, så det är viktigt att förstå hur vi ska få elitidrotten mer hälsosam. Men elitidrottarna är också viktiga förebilder för att locka unga till idrotten, och det ger effekter på samhället i stort, säger Karin Dahlman-Wright.
Text: Stina Moritz