KI-forskare utsedda till Wallenberg Scholars
Wallenberg Scholars är ett program som avser att stödja och stimulera några av de mest framgångsrika forskarna vid svenska universitet. Två forskare vid Karolinska Institutet får nu vardera 15 miljoner kronor fördelat på fem år.
Per-Olof Berggren
Per-Olof Berggren, professor i experimentell endokrinologi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, forskar kring en av de allra vanligaste folksjukdomarna - diabetes. Hans forskning är inriktad på att på molekylär nivå kartlägga de signalvägar som reglerar insulinfrisättningen från våra betaceller i bukspottkörteln under normala betingelser och varför dessa inte fungerar vid uppkomsten av diabetes. Han har bland annat upptäckt att den del av bukspottkörteln där de insulinproducerande cellerna ligger, de Langerhanska öarna, skiljer sig markant åt mellan mus och människa, såväl vad det gäller struktur som funktion. Per-Olof Berggrens forskargrupp har dessutom etablerat en sofistikerad metod där de insulinfrisättande betacellerna från både mus och människa kan studeras i detalj vad det gäller funktion och överlevnad under lång tid i den levande organismen. Detta är nödvändigt för att kunna identifiera nya mer specifika och effektiva behandlingsalternativ vad det gäller diabetessjukdomen och dess komplikationer.
- Jag är väldigt glad över att få den här utmärkelsen och det ekonomiska stöd som den ger, säger Per-Olof Berggren. Det här innebär att jag och min forskargrupp kan koncentrera oss på vår forskning och arbeta mera långsiktigt.
- Läs mer om Per-Olof Berggrens forskning
- Pressmeddelande: Så styr våra nerver frisättningen av insulin
- Pressmeddelande: Nya rön kring kroppens produktion av hormonet glukagon
Carlos Ibáñez
Professor i neurovetenskap, särskilt molekylär neurobiologi vid institutionen för neurovetenskap. Carlos Ibáñez söker en djupare förståelse för hur neuronala tillväxtfaktorer påverkar nervcellens överlevnad och utveckling. Ett område som är särskilt intressant är vilken roll neuronala tillväxtfaktorer spelar för hämmande nervceller i hjärnbarken. Förhoppningen är att det kan förklara flera kognitiva störningar hos människor, inklusive epilepsi, schizofreni och autism. Genom att förstå de grundläggande biokemiska mekanismerna bakom nervtillväxtfaktorers funktion kan det förhoppningsvis bli möjligt att få fram genetiskt konstgjorda tillväxtfaktorer för behandling av nervsystemets sjukdomar.
- Det här forskningsbidraget ger möjlighet att fortsätta jobba med högsta möjliga ambitionsnivå och att ta ut svängarna och pröva nya vägar i forskningen, säger Carlos Ibáñez.