KI deltar i Sveriges "Innovation Week" i Kina
Karolinska Institutets unika innovationssystem gör att forskare snabbare får ut sina resultat till nytta för det omgivande samhället. Genom den nya masterutbildningen i bioentreprenörskap stimuleras nu kreativitet och innovation även inom utbildningen. Exempel på kopplingar mellan utbildning, forskning och entreprenörskap ges idag av Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson på Sweden-China Innovation Forum i Beijing.
I år fyller Karolinska Institutet 200 år. Många av universitetets vetenskapliga framsteg har förändrat den medicinska världen. En av de mest uppmärksammade är kartläggningen av prostaglandinernas struktur, en upptäckt som också belönades med Nobelpriset. I Sverige står Karolinska Institutet också för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Här finns utbildningar på grund-, avancerad och forskarnivå inom hela det biomedicinska fältet.
Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Detta är något som förpliktigar att forskning och utbildning hela tiden håller högsta kvalitet.
– Vi har lyckats skapa en stimulerande akademisk miljö för såväl forskare som lärare och studenter, säger professor Harriet Wallberg-Henriksson, Karolinska Institutets rektor, och hänvisar bland annat till universitetets forskning inom neurovetenskap och stamceller, som idag ligger i den internationella forskningens framkant.
Dessutom har Karolinska Institutet byggt upp en organisation kring innovationer dit forskare kan vända sig och få kontakt med professionell expertis för att få hjälp med exempelvis affärsplaner, patent och även riskkapital. Genom detta kan kommersialiserbarheten hos framtagna resultat utvärderas snabbare, grundforskning omsättas till mer praktisk tillämpning och nya, framgångsrika företag bildas.
Universitetets målsättning är att samtidigt stimulera ett innovationstänk hos så väl studenter som anställda och forskare. Ambitionen är att alla utbildningar ska innehålla ett inslag av entreprenörskap. Det handlar om att förstå innovationsprocessen och att hela tiden ha den i bakhuvudet när man studerar eller bedriver sin forskning. Ett bra exempel på detta är Karolinska Institutets nya tvärvetenskapliga mastersutbildningar, där kunskaper i medicin, hälso- och sjukvård och teknik kompletteras med exempelvis pedagogik och information. Särskilt Bioentreprenörsprogrammet har fallit väl ut, både hos svenska och utländska studenter.
– Kompetens, där innovation och kreativitet är tätt sammankopplade, är efterfrågade på arbetsmarknaden idag, både inom sjukvården och inom näringslivet. Detta gör också att de här utbildningarna är väldigt populära idag, säger Harriet Wallberg-Henriksson.
– Genom att fortsätta utveckla ny kunskap, nya teknologier och nya produkter hoppas vi fortsätta vara nyckelaktörer på den medicinska arenan och ett framtidsval för forskare såväl som för studenter, säger hon.