Publicerad: 2013-08-08 00:00 | Uppdaterad: 2014-10-29 10:56

Kejsarsnitt ger mager tarmflora och risk för allergi

Barn som kommit till världen genom kejsarsnitt drabbas oftare av allergier än de som förlösts den naturliga vägen. Orsaken kan vara att de har en magrare bakterieflora i tarmen, visar en studie i vetenskapstidskriften Gut.

Forskare från Linköpings universitet, KTH, Karolinska Institutet, Örebro universitet och University of Glasgow har följt utvecklingen av tarmfloran hos 24 barn i Östergötland och Småland.

De barn som förlösts med kejsarsnitt hade under sina två första levnadsår en mindre mångfald i tarmfloran än de som fötts vaginalt. Särskilt tydlig var den låga diversiteten inom gruppen Bacteroidetes, som enligt forskargruppens tidigare observationer är speciellt förknippad med skydd mot allergi. Därmed kan dessa barn löpa större risk att utveckla allergi, men även diabetes och irritabel tarm (IBS) är vanligare bland barn förlösta med kejsarsnitt.

– Kejsarsnitt är ibland nödvändigt. Det är dock viktigt att både blivande mödrar och läkare är medvetna om att sådan förlossning kan påverka barnets hälsa, säger Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet.

Tarmfloran kan betraktas som kroppens största organ. I tunn- och tjocktarmen hos en vuxen människa finns minst tio gånger fler bakterier än celler i kroppen. Antalet arter hos en människa är över 100. De utnyttjar näringsämnen i det vi äter och tackar för maten med en rad gentjänster. Några av dem bildar till exempel antibiotikaliknande substanser som kan ta kål på andra, elaka bakterier.

– En förutsättning för den senaste tidens nya inblickar i detta fascinerande universum av bakterier är de senaste årens landvinningar inom bioteknik. Med de moderna metoderna för DNA-sekvensering och datoranalys kan vi bestämma artsammansättningen i hundratals prover samtidigt och till och med få en inblick i vilka egenskaper bakterierna besitter, säger Anders Andersson, forskare i metagenomik på KTH och Science for Life Laboratory.

Medförfattare till studien var också Professor Lars Engstrand, Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory.