Hjärtinfarkt utesluts med ett enkelt blodprov

Forskare vid Karolinska Institutet visar att med ett enda blodprov och ett EKG kan risken för hjärtinfarkt uteslutas hos patienter som söker akut med bröstsmärtor. Det är en två års studie som nu presenteras på konferensen ACC. 14 i Washington DC och publiceras i Journal of the American College of Cardiology (JACC). Mellan 500 till 1000 sjukhusvistelser per år kan undvikas bara på Karolinska Universitetssjukhuset, vilket gör att forskarna tror det här kan få enorma konsekvenser för de 15 till 20 miljoner patienter i USA och Europa som söker akutvård för bröstsmärtor varje år.

Bröstsmärtor är ett vanligt tecken på hjärtinfarkt, det kan vara ett livshotande symptom, samtidigt som det är ett vanligt symptom. Och eftersom det inte tidigare funnits något snabbt sätt att utesluta en hjärtinfarkt läggs många patienter in på sjukhus i onödan, vilket kostar mycket både för patienten och samhället. Men nu visar forskare vid Karolinska Institutet att de med hjälp av en markör i blodet som indikerar skada på hjärtat och ett EKG kan hjärtinfarkt uteslutas och patienten slipper läggas in på sjukhus.

– Det vi visar att risken att drabbas av hjärtinfarkt är minimal om blodmarkören knappt är detekterbar och EKG inte visar några tecken på begränsat blodflöde, säger Nadia Bandstein, doktorand vid Karolinska Institutet och läkare på Karolinska Universitetssjukhuset.

Studieresultaten baseras på totalt 14 636 patienter – alla patienter med bröstsmärtor som kom till akutmottagningen vid Karolinska sjukhuset under två år (år 2010-2012). Nivåerna av markören, högkänsligt troponin T (hs-cTnT), uppmättes hos nästan 9000 patienter som hade en odetekterbar nivå av hs-cTnT (<5ng/l) i det initiala provet och vars EKG var normalt och med hjärtinfarkt inom 30 dagar som effektvariabel.

– Vi blev överraskade av de tydliga resultaten. Sannolikheten att patienterna inte var i riskzonen för hjärtinfarkt var 99,8 procent och 100 procent för dödsfall och det oberoende av patienternas riskfaktorer för hjärtinfarkt och hur länge patienten hade upplevt symptomen, säger Nadia Bandstein.

Enligt Bandstein, är det här den första stora studien som specifikt undersöker användningen av hs-cTnT för att förutse risken för hjärtinfarkt. Drivkraften bakom studien kommer från sjukhusets kliniker som observerade att patienter med odetekterbar hs-cTnT, som lades in nästan aldrig fick diagnosen hjärtinfarkt eller behövde någon ytterligare utredning och att de flesta åkte hem en dag efter att de blivit inlagda. Hs-cTnT är en relativt ny biomarkör som används vid diagnos av hjärtinfarkt. Fördelen med hs-cTnT är att den är hundra gånger känsligare och kan upptäcka minimala koncentrationer av troponiner i blodet, och den kan detekteras i blodet flera timmar tidigare än äldre mätmetoder av troponiner. Aktuella riktlinjer rekommenderar att hs-cTnT ska analyseras minst tre timmar efter smärtdebuten, vilket oftast betyder att patienter måste läggas in på sjukhuset för ett andra blodprov och ytterligare bedömning.

– Vi visar även att endast en nivå av hs-cTnT behöver tas, vilket gör att patienten kan skrivas ut direkt från akutmottagningen. Så vi använder det här blodprovet tillsammans med ett EKG kan vi undvika att lägga in 20-25% av de patienter vi lägger in idag på grund av bröstsmärta, vilket betyder 600 till 700 patienter per år bara på vårt sjukhus, och mellan 6-7000 patienter i hela Sverige, säger Nadia Bandstein.

Men Nadia Bandstein menar också att ytterligare forskning behövs för att utvärdera risken för hjärtinfarkt hos patienter med något förhöjda nivåer av hs-cTnT (5–14 ng/l) för att se om det finns ytterligare prover som kan utesluta hjärtinfarkt hos dessa patienter. Det är även viktigt att undersöka prognosen för patienter som får diagnosen hjärtinfarkt baserad på något förhöjd hs-cTnT.

Publikation: ”Undetectable High Sensitivity Cardiac Troponin T Level in the Emergency Department and Risk of Myocardial Infarction”, Nadia Bandstein, Rickard Ljung, Magnus Johansson, Martin J. Holzmann, Journal of the American College of Cardiology, online March 30, 2014.