Fyra snabba frågor till Centrum för hälsokrisers nya expertkoordinatorer i primärvård

Hej Faradoin, berätta lite mer om dig själv

Jag är en flexibel och lyhörd allmänläkare som tycker om att arbeta prestigelöst och ta vara på olika perspektiv och erfarenheter. Jag delar min tid mellan arbete som läkare på allmänmedicinmottagning i Göteborg och som forskare knuten till Centrum för katatrofmedicin vid Göteborgs universitet, samt nu då även min roll som expertkoordinator här på Centrum för hälsokriser på KI.  Dessutom har jag en bakgrund som apotekare och har en master i farmaceutisk vetenskap från University of London. 

Vad är det viktigaste du tar med dig in i din nya roll?

Jag tror att många av mina tidigare erfarenheter och även den jag är som person kommer att bidra till hur jag tar mig ann den här rollen. Inte minst, min långa och breda erfarenhet av primärvården, framför allt inom näraktuvården och min flerspråkighet och goda förmåga att förstå människor med olika bakgrunder och deras perspektiv. Därtill har jag både arbetat kliniskt och bedrivit forskning i katastrofdrabbade områden och med utsatta grupper. 

En konkret erfarenhet från arbete under en hälsokris som jag tar med mig är att jag under covid-19-pandemin tog initiativ till, och ansvarade för, Corona-telefonen. Det var en telefonlinje dit folk kunde ringa och få råd och stöd flera olika språk. Telefonlinjen bemannades av hälso- och sjukvårdspersonal och började som ett initiativ i Västra Götalandsregionen, men blev sedan nationell. 

Varför är det viktigt att ha med just primärvård som ett perspektiv i frågor som rör hälsokriser och krisberedskap?

För att primärvården är den vårdform som står befolkningen närmst. Vi är geografiskt närmst, vi träffar människor oftast och känner dem bäst. Det är så i vardagen och så är det även i en kris. Som vårdform har vi också både personalresurser och logistiska resurser, men förmågan att snabbt kunna mobilisera dem anser jag har en avgörande strategisk roll i en hälsokris och i krisberedskap. 

Vad ser du mest fram emot i din nya roll på Centrum för hälsokriser?

Jag har tre frågor, eller områden, som jag framför allt ser fram emot att jobba med: 

Att bidra till att stärka primärvårdens roll i hälsokriser. Min målsättning är att primärvården inte enbart ska ses som utförare i en kris, utan också vara en aktör i planering, samordning och utveckling av hälso- och sjukvårdens beredskap. 

Sedan ser jag också fram emot att verka för mer sammanhängande och tydliga lednings- och samordningsstrukturer på nationell, regional och lokal nivå vid hälsokriser och inom beredskapen. Samt att till forskning som identifierar och fyller kunskapsluckor kring primärvårdens roll, funktion och behov vid hälsokriser och andra samhällsstörningar. 
 

Hej Hani, berätta lite om dig själv:

Jag är specialist i allmänmedicin och arbetar till vardags som överläkare och medicinskt ledningsansvarig läkare på näraktuen i Järva i Stockholm. Dessutom undervisar jag sedan flera år tillbaka i epidemiologi här på KI, i samarbete med Centrum för hälsokriser, bland annat för KI:s forskarskola, mastersstudenter och studenter som går uppdragsutbildningar för att sedan arbeta för humanitära hjälporganisationer. Och sedan 1 september är jag nu även expertkoordinator på centrumet. 

En annan viktig erfarenhet jag har är att jag har arbetat med Läkare Utan Gränser i flera kriser och katastrofer, med allt från epidemibekämpning till hälsoinsatser vid naturkatastrofer, krig och konflikter. Jag har även arbetat med Världshälsoorganisationen, WHO:s, globala responsinsats, och under covid-19-pandemin var jag medicinsk expert i Socialstyrelsens särskilda organisation. 

Generellt skulle jag säga att jag är en nyfiken och öppen person med en stark vilja till samverkan. 

Varför är primärvård en viktig fråga i hälsokriser och i krisberedskap?

Precis som Faradouin nämnde, så är primärvården en vårdform som är nära befolkningen och därigenom har den en central roll i att upprätthålla kontinuitet i vården, även under en kris, och inte minst för särskilda riskgrupper. 

Därför behöver primärvården kunna ställa om snabbt i en hälsokris, och i det ingår att kunna prioritera, triagera och samverka med andra delar av vården och samhället i stort. 

Vad är det viktigaste du tar med dig in i din nya roll?

Min erfarenhet av att ingen kris är den andra lik. Det vet jag tack vare att jag arbetat i så många olika typer av kriser, både i Sverige och internationellt. Samtidigt har den erfarenheten också lärt mig att man alltid kan dra lärdomar från tidigare kriser, inför nästa. Just att inte tappa bort lärdomar från tidigare kriser i beredskapen för kommande är något jag vill ta med mig in i arbetet jag kommer göra på centrumet. 

Sedan tar jag också med mig min vilja att bygga broar mellan forskning, annat kunskapsbyggande och vårdens praktiska verklighet. I det arbetet är Centrum för hälsokriser en viktig arena.

Vad ser du mest fram emot i din nya roll på Centrum för hälsokriser?

Över lag ser jag fram emot att tillsammans med mina kollegor fortsätta att gemensamt utforska lärosätenas roll som oberoende kunskapsbas i krisberedskapen. Det är ett område där jag vet att centrumet redan bedriver arbete, så det ska bli intressant att bli en del av det. 

Dessutom vill jag bidra till att utveckla samverkan mellan ”mina specialområden”; akademin, primärvården och närsjukvården. Hur kan primärvårdens erfarenheter och förutsättningar bli en tydligare del av hälso- och sjukvårdens krisberedskap, och vilka roller kan primärvård och annan närsjukvård spela i olika kriser, det är frågor jag ser fram emot att jobba med.