ERC-anslag till KI-forskare för nya behandlingar mot bröstcancer och inflammation

Det prestigefulla anslaget från European Research Council omfattar 2,5 miljoner euro, vilket motsvarar drygt 27 miljoner kronor över fem år. Det ges till etablerade, världsledande forskare för att de ska kunna driva djärv och innovativ forskning. 

Ett exempel är att ta fram en helt ny klass av preventivmedel, som Kristina Gemzell Danielsson, professor i reproduktiv hälsa vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, KI, planerar att göra. 

– Livmoderslemhinnan är dåligt studerad. Trots dess otroligt viktiga roll inom fertilitet och reproduktiv hälsa är det inte i detalj känt vad som reglerar dess månatliga uppbyggnad, säger hon.

Livmoderslemhinnan styr om ett befruktat ägg kan implanteras eller inte. En del i hennes projekt är att utveckla en ny klass av preventivmedel för kvinnor. 

De alternativ som finns på marknaden i dag ökar risken för bröstcancer under användning, något som enligt henne gör att allt fler kvinnor, både i Sverige och utomlands, inte vill ta dessa. 

– Det läkemedel vi vill ta fram har istället en skyddande effekt mot bröstcancer, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Bättre diagnos och behandling vid ektopisk graviditet 

Läkemedlet mifepriston förhindrar att ett befruktat ägg implanteras i livmoderslemhinnan och i dag används det vid en tidig abortbehandling som hennes grupp har utvecklat. Det hämmar hormonet progesteron som tillverkas i äggstockarna och som förbereder livmodern för en graviditet. Nu är planen att vidareutveckla användningen till ett preventivmedel. 

Kristina Gemzell Danielsson kommer även att studera ektopiska graviditeter, utomkvedshavandeskap, då det befruktade ägget fäster utanför livmodern. Det sker vid två procent av alla graviditeter och är globalt den vanligaste dödsorsaken i samband med tidig graviditet. 

– Här vill vi hitta nya biomarkörer i blod för att snabbt, träffsäkert och icke-invasivt kunna ställa diagnos och även här använda anti-progesteron som behandling, säger hon. 

I denna del av projektet jämförs vävnad från friska och ektopiska graviditeter. 

Hon fick sitt anslag på första försöket … 

Den tredje delen av projektet handlar om att i detalj studera livmoderslemhinnans uppbyggnad och regeneration och att utveckla nya in vitro-modeller för detta. 

– Här har vi redan funnit helt nya celltyper, säger Kristina Gemzell Danielsson. 

Hon betonar vikten av att ha erhållit ERC Advanced Grant. 

– Det innebär att jag har råd att göra dessa studier som är potentiellt banbrytande och kliniskt viktiga, säger hon och fortsätter:

– För mig som forskare är det ju jätteroligt att få erkännande för mina idéer och det kan även leda till nya samarbeten framåt. Jag hade hört att kliniker aldrig får ERC-anslag plus att man aldrig får det på första försöket, så det är ju extra kul.

… medan han nu får sitt sjunde ERC-anslag 

Thomas Helleday, professor i kemisk biologi och translationell medicin vid institutionen för onkologi-patologi, KI, får nu sitt sjunde ERC-anslag. Han beskriver känslan med ett ord – lättnad. 

– Hade jag inte fått anslaget hade jag inte kunnat fortsätta med min forskning här. Att arbeta med att ta fram nya behandlingar är mycket resurskrävande, säger han. 

Från att under 25 år ha arbetat med cancer vänder han nu sitt fokus mot inflammation. 

– Tidigare har man tagit fram behandlingar som dämpar det inflammatoriska svaret. Det vi gör är att slå mot det som skapar inflammation från början, säger Thomas Helleday.

Hypotesen: Koppling mellan DNA-skador och sjukdom 

Allt liv bygger på att vi andas syre som är grunden för att cellerna ska omvandla syre och näringsämnen till energi. När det går fel bildas så kallade oxidativa skador på cellernas arvsmassa som sätter igång DNA-skadesignalering. 

Hypotesen är att det finns en central koppling mellan DNA-skadesignalering och olika autoimmuna sjukdomar som gruppen vill utnyttja för att skräddarsy nya behandlingar. 

– Det finns en stabil förändring i de här cellerna som vi kan slå mot. Det skulle kunna vara en helt ny typ av behandling, säger han.

Vill identifiera målproteiner 

För att undersöka detta ska man samla in prover från patienter med autoimmuna sjukdomar och olika slags cancer för att kartlägga gener och signalvägar som är aktiva när sjukdom utvecklas eller när behandling slutar fungera.

– Sedan vill vi identifiera vilken typ av målproteiner vi ska använda för att förändra det inflammatoriska svaret, säger han. 

Det sista steget är att ta fram och testa substanser i celler, organoider och slutligen djurmodeller för att se om immunförsvaret kan omprogrammeras till ett friskare tillstånd. 

Katalytisk medicin – ett nytt sätt att tänka 

En del är att använda så kallad katalytisk medicin, som enligt Thomas Helleday är ett helt nytt sätt att tänka kring läkemedel. 

– Istället för att hämma olika processer i kroppen ökar vi istället reparationen och skapar nya biokemiska funktioner hos reparationsproteinerna, säger han. 

Hans forskargrupp har utvecklat en molekyl som binder till DNA-reparationsproteinet OGG1. 

– Det gör att vi kan reparera oxidativa DNA-skador 1 000 procent snabbare. Min förhoppning är att det här ska kunna hjälpa – inte bara mot inflammation och cancer, utan också mot åldrande, säger han.

Viktig hjälp från Grants Office 

Som ett exempel på en fruktbar forskningsmiljö lyfter Thomas Helleday SciLifeLab där forskare från KI, KTH och Stockholms universitet samverkar. 

–  Det skapar en miljö som är oslagbar, tycker jag. 

Även Kristina Gemzell Danielsson beskriver forskningsmiljön på KI som ”fantastisk” och lyfter BioMedicum och dess placering mellan sjukhuset och akademin. Stödet via Grants Office var viktigt inför ansökan. 

– Den strukturen hjälper till jättemycket och jag vill även tacka institutionens EU-grant support, säger hon. 

Thomas Helleday håller med. 

– De här EU-anslagen är administrativt svåra att söka, de har gjort det väldigt, väldigt komplicerat. Det är jätteviktigt att få den hjälpen, annars är det ett heltidsjobb.

Nya behandlingar för patienternas skull 

ERC:s urvalskriterium är att forskningen är ”excellent”, vilket innebär en kvalitetsstämpel. 

– Men för mig som kliniker är det viktigt att också kunna omsätta kunskapen i ny behandling eller sätt att förebygga sjukdom, säger Kristina Gemzell Danielsson. 

Även Thomas Helleday betonar vikten av att satsa på nya behandlingar.

– Vi missar tåget eftersom inga anslag i Sverige eller EU finns att söka för att utveckla nya värdefulla behandlingar. 

Han beskriver att Kina står för nästan hälften av alla nya läkemedelsprojekt som testas, medan Europas andel har krympt till runt en av tio. 

– Att satsa på nya behandlingar kan vara värdefullt – se på danska Novo Nordisk och deras viktminskningsläkemedel. Och AstraZeneca är fortfarande det högst värderade företaget på den svenska börsen, säger han. 

Men viktigast är patientnyttan.

– I slutänden, för mig personligen, är det som driver mig att jag träffar personer som är i livet på grund av de tankar jag har haft. Att kunna göra skillnad är det som driver mig, att hjälpa nära och kära och många andra människor runt om på planeten, säger Thomas Helleday.

Text: Lotta Fredholm