”Skollunchen ger goda möjligheter att jämna ut sociala skillnader i matvanor”

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Målet är att skollunchen ska stå för 30 % av barns dagsbehov utav energi och näringsämnen. Resultaten visar att intaget från skollunchen i genomsnitt stod för 20–30 % av energi- och näringsintaget, vilket således i regel hamnar under målet.

Ändå kunde vi se att skollunchen bidrog med nästan hälften av det totala dagsintaget av grönsaker och ungefär två tredjedelar av fiskintaget. Intaget från skollunchen visade sig också ha en högre näringstäthet och en lägre energitäthet än de måltider som intogs under resten av dagen. Vidare visade sig pojkar ha ett högre energijusterat intag av rött/processat kött och ett lägre intag av grönsaker och fibrer än flickor, både sett över hela dagen och under lunchen. Detta speglar även matvanor hos vuxna i dag. Sett över hela dagen så var intaget av energi samt de flesta näringsämnen och livsmedelsgrupper, som till exempel grönsaker, lägre hos barn till lågutbildade.

Under lunchen såg vi däremot nästan inga skillnader i vare sig energi- eller näringsintag eller i intaget av grönsaker mellan barn till lågutbildade respektive högutbildade föräldrar.

Hur hoppas du att denna nya kunskap ska kunna bidra till att verka för en bättre hälsa för alla?

– Idag vet vi att det finns en stark koppling mellan förekomsten av kroniska sjukdomar och låg socioekonomisk status, och att en del av denna sociala ojämlikhet är förknippad med ohälsosamma matvanor.

Vår forskning visar att skollunchen ger goda möjligheter att jämna ut sociala skillnader i matvanor och således bidra till att uppnå en mer jämlik folkhälsa på lång sikt. Detta är viktig kunskap för folkhälsoarbetet i Sverige likväl som i andra kontexter där samhällsutvecklingen utmanas av sociala ojämlikheter i hälsa.

Hur utfördes studien?

– Barnen rapporterade själva sitt intag av all mat och dryck som de konsumerat under 1-3 dagar genom den webbaserade matvaneundersökningsmoden RiksmatenFlex som tagits fram av Livsmedelsverket.

Datainsamlingen genomfördes och finansierades av Livsmedelsverket. Studiens analyser genomfördes som en del i OPTIMAT-projektet vilket finansieras av det svenska forskningsrådet FORMAS.