Luftföroreningar och brist på grönområden kopplas till ökad risk för hjärtsjukdom

Luftföroreningar, begränsad tillgång till grönområden och tättbebyggda miljöer kan tillsammans bidra till en ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom. Det visar en stor europeisk studie med över 29 miljoner deltagare, där forskare från Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet finns bland författarna. Resultaten har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe.
Tidigare forskning har visat samband mellan luftföroreningar och hjärt-kärlsjukdom. Däremot är det mindre känt hur olika miljöfaktorer tillsammans kan påverka hjärt-kärlhälsa.
I den nya studien undersökte forskarna sambandet mellan långvarig exponering för flera miljöfaktorer och risken att utveckla ischemisk hjärtsjukdom, ett tillstånd där hjärtmuskeln får för lite syre på grund av minskat blodflöde.

Studien omfattade mer än 29 miljoner deltagare från 14 kohorter i 11 europeiska länder. Under uppföljningsperioden utvecklade cirka 464 000 deltagare ischemisk hjärtsjukdom.
– Vi utsätts hela tiden för flera olika miljörelaterade risker, och här har vi försökt förstå hur de hänger ihop. Målet är att ta fram bättre kunskapsunderlag för beslut och åtgärder som kan förbättra miljön och folkhälsan, säger Huyen Nguyen Thi Khanh, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, försteförfattare och korresponderande författare.
Flera miljöfaktorer undersöktes samtidigt
Forskarna analyserade exponering för luftföroreningar, bland annat partiklar och kvävedioxid, tillgång till grönområden samt andelen mark som täcks av byggnader, asfalt och andra hårdgjorda ytor i bostadsområden.
Resultaten visade att högre nivåer av luftföroreningar, mindre omgivande grönska och en större andel hårdgjorda ytor var förknippade med en högre förekomst av ischemisk hjärtsjukdom. Sambanden var tydligast i de stora registerbaserade kohorterna.

- Sambanden sågs även på platser där luftföroreningarna låg inom EU:s gränsvärden, som i Sverige och Estland, och där hälften av invånarna hade tillgång till grönområden i närheten, i linje med WHO:s rekommendationer, säger Jeroen de Bont, delad sisteförfattare.
När forskarna undersökte flera miljöfaktorer samtidigt fann de också ett samband med ökad sjukdomsrisk. Resultaten tyder på att det är viktigt att ta hänsyn till samlad miljöexponering i stället för att enbart fokusera på enskilda faktorer.
Hjärthälsan påverkas av vår omgivning, liksom av kost och rökning. Luftföroreningar kan främja inflammation och höja blodtrycket, medan grönområden främjar fysisk aktivitet och återhämtning från stress. Betong kan förstärka värmen i städer, vilket belastar hjärtat.
Studien ger beslutsfattare evidens från hela Europa från 14 kohorter i 11 länder, inklusive delar av Östeuropa som sällan studeras.
Betydelse för hälsosammare städer
Enligt forskarna stödjer resultaten stadsplanering som hanterar flera miljöfaktorer samtidigt. Åtgärder för att minska luftföroreningar, bevara grönområden och förbättra den bebyggda miljön kan vara viktiga för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.
Det tyder på att dagens gränsvärden kanske inte räcker för att fullt ut skydda hjärtat, och att även små förbättringar på de platser där vi bor kan göra skillnad i hela Europa.

- Våra resultat stöder fortsatta insatser för att minska luftföroreningar i linje med EU:s ambition om nollföroreningar och förbättra tillgången till grönområden i linje med WHO:s rekommendationer, säger Petter Ljungman, läkare, med.dr, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige – delad sistaförfattare
Studien genomfördes som en del av det europeiska forskningsprojektet EXPANSE och finansierades av Europeiska unionens forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020, Forskningsrådet för hållbar utveckling (Formas) och Stiftelsen Ulla Hamberg Angeby och Lennart Angeby.
Publikation
Långvarig exponering för det allmänna externa exposomet och incidens av ischemisk hjärtsjukdom i Europa: en metaanalys av 14 kohorter
Huyen Nguyen Thi Khanh m.fl.
The Lancet Regional Health – Europe, 2027, volym 72, artikel 101929.
Referens
- Ischemisk hjärtsjukdom orsakade 8,9 miljoner dödsfall 2023, ett av sju i världen GBD 2023 Causes of Death Collaborators. Global sjukdomsbörda för 292 dödsorsaker i 204 länder och territorier och 660 subnationella områden, 1990–2023: en systematisk analys för Global Burden of Disease Study 2023. Lancet 2025;406:1811–72. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(25)01917-8
- Strängare luftkvalitetsdirektiv måste bli nationell lag senast i december 2026 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/2881 av den 23 oktober 2024 om luftkvalitet och renare luft i Europa. Europeiska unionens officiella tidning L 2024/2881. https://eur-lex.europa.eu/eli/dir/2024/2881/oj Sista datum för införlivande, den 11 december 2026, anges i artikel 30.
- EU-länder måste stoppa förlusten av urbana grönområden och trädtäcke senast 2030 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1991 av den 24 juni 2024 om restaurering av natur (naturrestaureringslagen), artikel 8. https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj
- WHO: grönområde inom 300 m från hemmet WHO:s regionkontor för Europa. Urbana grönområden och hälsa: en översikt av evidens. Köpenhamn: WHO Europe; 2016. https://www.who.int/europe/publications/i/item/WHO-EURO-2016-3352-43111-60341 Detta dokument anger indikatorn minst 0,5–1 ha grönområde inom 300 m från hemmet.