Opioidanvändning kan bli långvarig efter operation
Runt 7 000 patienter per år i Sverige som inte tidigare använt opioider fortsätter att hämta ut läkemedlen flera månader efter en operation, vilket ökar risk för beroende, enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Den visar också att mängden opioider efter större kirurgi kan minskas.
Opioider är effektiva läkemedel mot svår smärta efter operation, men längre användning är förknippad med risker som beroende och överdosering. I avhandlingen undersökte Claes Gedda vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet, hur vanligt det är att patienter i Sverige fortsätter använda opioider efter en operation, vilka patienter som har högre risk och om användningen efter större kirurgi går att minska.
Den största studien omfattade 1 245 211 vuxna som opererades i Sverige mellan 2018 och 2022 och som inte hade hämtat ut opioider under större delen av året före operationen. Av dem fortsatte 35 132 personer, eller 2,82 procent, att hämta ut opioider både under de första tre månaderna och under månad fyra till sex efter operationen.
– Det motsvarar omkring 7 000 patienter per år i Sverige som hämtar ut opioider långt efter att de borde ha återhämtat sig efter operationen, säger Claes Gedda.
Risken var högre bland annat för äldre och personer med större sjuklighet, en nylig cancerdiagnos, kronisk smärta, ångest eller depression samt alkohol- eller drogproblem. Även akut kirurgi var kopplad till högre risk. Patienter som hämtade ut opioider under den första veckan efter operationen hade mer än dubbelt så hög sannolikhet att fortfarande hämta ut dem flera månader senare.
– Våra resultat visar att en del av risken går att se redan före operationen. Samtidigt är förskrivningen efter operationen en faktor som vården faktiskt kan påverka, säger Claes Gedda.
Opioider gavs vid behov
I en studie av 842 patienter som genomgick större tjock- och ändtarmskirurgi användes ett arbetssätt där opioider gavs vid behov i stället för enligt ett fast schema, tillsammans med andra smärtlindrande läkemedel. Under fyra år sjönk medianförbrukningen av opioider med 70 procent och mot slutet fick nästan var tredje patient inga opioider alls under de första sex dagarna efter operationen.
– Det visar att det är möjligt att minska mängden opioider efter operation. Däremot vet vi ännu inte om en minskad tidig användning också minskar risken för långvarig användning. Det behöver undersökas vidare, säger Claes Gedda.
Avhandlingsarbetet har handletts av Mattias Soop vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet. Disputationen äger rum den 4 december 2026.
Doktorsavhandling
”New Persistent Opioid Use After Surgery — Incidence and a Potential Alternative to Opioids”, Claes Gedda, institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet, december 2026.
Fakta doktorsavhandlingar
En doktorsavhandling är den textmässiga slutprodukten av en forskarutbildning, som i Sverige motsvarar fyra års heltidsstudier. Det varierar mellan olika discipliner hur en doktorsavhandling är uppbyggd, men inom medicinområdet samlar doktoranden vanligen ihop mellan tre och fem vetenskapliga artiklar och presenterar tillsammans med en sammanfattande text om sitt forskningsområde, en så kallad kappa. Efter att doktoranden har försvarat sin avhandling offentligt vid en disputation erhåller hen doktorsexamen, den högsta möjliga utbildningsexamen i Sverige. Karolinska Institutet har cirka 2 000 aktiva doktorander eller forskarstuderande och varje år publiceras cirka 350 doktorsavhandlingar vid vårt universitet.