Längre intervall möjligt med HPV-baserad screening
En ny studie från Karolinska Institutet pekar på att testning för humant papillomvirus (HPV) möjliggör längre intervall mellan gynekologiska cellprovtagningar jämfört med cytologi-baserad screening. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften British Medical Journal (BMJ).
Det gynekologiska cellprovtagningsprogrammet har fram till nyligen använt cytologiska tester för att hitta kvinnor med ökad risk att utveckla livmoderhalscancer. Det har länge varit känt att tester som detekterar förekomst av DNA från humant papillomvirus (HPV) har högre känslighet för att upptäcka cervikal intraepitelial neoplasi (CIN), den cellförändring som provtagningen letar efter och som kan utvecklas till livmoderhalscancer om den inte behandlas. Det har dock hittills varit oklart om HPV-baserad screening leder till onödig upptäckt även av cellförändringar som aldrig skulle ha utvecklats till cancer. Det har inte heller fastställts om tidsintervallet skulle kunna förlängas om HPV-baserad screening skulle införas.
Den aktuella studien är en långtidsuppföljning av den nationella randomiserade studien Swedescreen, som startade år 1997. I hela landet randomiserades fler än 12 000 kvinnor i åldrarna 3238 år till antingen dubbel testning med både HPV-test och cytologiskt prov, eller enbart cytologiskt prov. När forskarna nu gjorde en uppföljning, 13 år efter att studien startade, fann de att den ökade upptäckten av förstadier till cancer vid HPV-baserad testning återspeglar tidigare upptäckt snarare än onödiga fynd av ofarliga förändringar. Forskarna undersökte även hur länge de olika metoderna gav ett fullgott skydd, genom att över tid jämföra förekomsten av förstadier till cancer hos kvinnor med negativt testresultat i screeningen.
– Skyddet av HPV-baserad screening efter fem år var ungefär detsamma som för cytologiskt prov efter tre år. Resultatet pekar på att med HPV-baserad gynekologisk cellprovtagning vore det möjligt med provtagning vart femte år i stället för vart tredje, som vi har idag, säger Miriam Elfström vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, förstaförfattare till artikeln.
Forskningsledare har varit professor Joakim Dillner. Studien har finansierats med anslag från Cancerfonden och Stiftelsen för Strategisk Forskning samt EU-projekten PREHDICT och COHEAHR inom sjunde ramprogrammet, området hälsa (FP7 Health).
Publikation
Long term duration of protective effect for HPV negative women: follow-up of primary HPV screening randomised controlled trial.
BMJ 2014 Jan;348():g130