KI-forskare beviljats 2,8 miljoner dollar för att undersöka molekylära mekanismer bakom läkemedel mot opioidsystemen i alkoholbrukssyndrom
KI-forskaren Lars Terenius har i samarbete med två amerikanska grupper beviljats 2,8 miljoner US-dollar i prime R01 forskningsanslag från NIH för att undersöka molekylära mekanismer bakom läkemedel som riktar sig mot opioidsystemen i alkoholbrukssyndrom.
Teamet består av:
- Proffessor Lars Terenius vid institutionen för klinisk neurovetenskap
- Remi Martin-Fardon, institutionen för molekylär medicin, the Scripps Research Institute
- Tijana Jovanović-Talisman, Institutionen för molekylär medicin, Beckman Research Institute, City of Hope
Det tvärvetenskapliga teamet kommer med hjälp av en etablerad djurmodell med beteendemässiga förändringar liknande de som finns i alkoholbrukssyndrom, celler i kultur, superupplösningsmikroskopi och fluorescenskorrelation spektroskopi att studera på molekylär, cellulär och organismnivå hur etanol, orsaken till alkoholbrukssyndrom, påverkar opioidsystemets funktion. Ytterligare forskare i detta projekt är Vladana Vukojević och Björn Johansson, båda vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och Alessandra Matzeu från The Scripps Research Institute.
Ny medicinering behövs
– Alkoholanvändningen är utbredd i vår kultur och kan leda till beroende hos 5-10 % av befolkningen. Få mediciner är tillgängliga för att hjälpa den motiverade individen att motstå återfall i alkoholmissbruk under avhållsamhet. Den allmänna opioidreceptorantagonisten naltrexon är registrerad under denna indikation, men är sannolikt underanvänd och inte lika effektiv hos alla individer. Nya läkemedel behövs för att möjliggöra effektivare farmakoterapi av alkoholbrukssyndrom och för att göra det möjligt att bättre hantera interindividuella variationer i svar på behandlingen. I detta projekt kommer interaktioner av naltrexon och mu-opioidreceptorn samt interaktioner mellan experimentella föreningar som verkar på kappa-opioidreceptorn och kappa-opioidreceptorn att undersökas i levande celler och i hjärnvävnad från djurmodeller av återfall i alkoholbrukssyndrom. För att kunna meta effekten av dessa substanser, kommer vi att använda oss av ultrakänsliga och ultrahögupplösande metoder med känslighet ned till enstaka molekylnivå och med rumslig upplösning på en skala som motsvarar tiotals nanometer, säger Lars Terenius som leder projektet.
Detta NIH prime R01 forskningsanslag, som delades ut i ett extremt konkurrenskraftigt program, bygger på en större frontlinje tillvägagångssätt av KI-forskarna för att studera molekylära interaktioner på enstaka molekylnivå i levande system. Projektet kan kopplas till ett gemensamt arbete vid Centrum för psykiatrisk forskning (CPF) för att avbilda beroende hos människor.