Johan Lundström sniffar fram ny kunskap
Lukt-tv, pruttfrågor och bebisdoft. Johan Lundströms dagar rymmer allt från behandling av luktbortfall till forskning om hur luktsystemet faktiskt fungerar.
Text: Cecilia Odlind för Medicinsk Vetenskap nr 1, 2026
Varför luktar mina egna fisar gott? Det är en av de vanligaste frågorna Johan Lundström får. Vi enas om att de inte alls luktar gott. Men kanske aningen mindre äckligt än någon annans prutt?
– Vi är ju mer beredda när lukten kommer. Och det är kanske något familjärt över den, skrattar han. Men lukt är också psykologi, hjärnan är programmerad på att få oss att undvika dålig lukt från andra, fortsätter han.
Efter coronapandemin har poängen med luktforskning för allmänheten blivit tydligare, menar Johan Lundström. Bortfall av lukt och då särskilt parosmier, alltså när lukter blir förvrängda, är vanligt förekommande efter just coronavirusinfektioner.
– Det blev tydligt då sars-cov-2 kom när så många drabbades, säger han.
Johan Lundström var då med och startade lukt- och smakmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset där 1 800 personer stod i kö under pandemin och där han fortfarande arbetar 10 procent som vetenskapligt stöd vid komplicerade fall. En av behandlingarna består av regelbunden luktträning på kända lukter. Men en utmaning har varit att få patienterna att genomföra den, bara 20–30 procent lyckades.
– Det är ungefär som sjukgymnastik, det tenderar att inte bli av. För att göra det enklare och roligare tog vi tillsammans med ett företag fram ett färdigt kit, som innehåller 10 kända lukter som används tillsammans med en app. Upp till 90 procent genomför övningarna när de får ett kit så det fungerar mycket bättre, säger Johan Lundström och visar stolt upp en låda med färgglada luktkartonger i (och påpekar samtidigt att han inte får någon vinst från försäljningen av kitten).
Förutom luktträning undersöker forskargruppen flera andra metoder att återställa luktförmågan. En handlar om så kallad transkutan elstimulering av luktbulben, den del av hjärnan som bearbetar luktinformation från näsan och överför den till andra delar av hjärnan.
– Det är testat på friska frivilliga, vi ska nu pröva på personer med nedsatt luktsinne, säger han.
"Livet blir tråkigare utan lukt"
Kognitiv beteendeterapi är en annan metod som kan fungera för personer med parosmier.
– Vi har testat att låta försökspersoner gå emot sitt initiala motstånd mot vissa lukter som de uppfattar som äckliga och lukta på dessa upprepade gånger. Det kan då leda till att äcklet mattas av, förklarar han.
Att förbättra luktsinnet, till exempel med hjälp av luktträning, är viktigt inte minst för livskvaliteten. Att sakna lukt eller att ha kliniskt nedsatt lukt, det vill säga enbart ha cirka 10 procent kvar av luktförmågan, är förknippat med ökad risk för nedstämdhet och depression. Och faktum är att kliniskt nedsatt lukt drabbar så många som runt 25 procent av befolkningen, äldre är kraftigt överrepresenterade.
– Livet blir tråkigare. Många sociala aktiviteter kretsar kring mat och ätande; fika, lunch, middag. Om allt man stoppar i sig smakar gröt blir motivationen att äta med andra lägre och man riskerar att tappa kontakten med vänner, säger Johan Lundström.
Det har slumpat sig så att båda hans egna föräldrar idag helt saknar lukt så han har själv sett det på nära håll.
– De har sambal oelek på allt för att skapa en falsk aromupplevelse. Starka kryddor stimulerar samma område i hjärnan och skapar något som liknar lukt, säger han.
I en EU-ansökan tillsammans med suicidpreventionsforskaren Vladimir Carli söker han nu pengar för en studie om vad det är i lukten av spädbarn – en doft som får nästan alla att känna välbehag – som aktiverar belöningssystemet.
– Om vi kan identifiera kemikalien bakom effekten så skulle den i bästa fall kunna användas som en slags depressionspreventiv drog, menar han.
Vill återskapa luktförmåga
Johan Lundström är egentligen inte överdrivet intresserad av just lukt, förklarar han, men eftersom fältet till stor del är outforskat och berör väldigt många olika expertområden så erbjuder det stor variation. Och det passar Johan Lundström.
– Jag vill besvara frågor och för att lyckas söker jag de rätta metoderna. Det gör mig till en metodgeneralist. Och samtidigt luktspecialist, förklarar han.
Ett övergripande mål är att kunna återskapa luktförmågan för personer som tappat den. För att lyckas gäller det att bättre förstå hur luktsystemet fungerar på en grundläggande nivå.
– Vi har för första gången utvecklat en metod för att mäta vad som händer när luktsystemet processar en lukt, från det att en kemikalie binder till en luktreceptor och via en elektrisk signal framkallar en hjärnaktivitet i luktcortex och sedan tillbaka till celler i näsan när vi förbereder oss för nästa sniff, förklarar Johan Lundström.
I ett nytt projekt, stöttat av det prestigefyllda European Research Council, försöker han tillsammans med kollegor i Tyskland och Israel att digitalisera lukter.
– Vi vill lära oss att samla in en lukt, skicka informationen över internet och återskapa lukten i en annan del av världen, alltså skapa en slags lukt-tv. Vi har redan lyckats skicka rosdoft! Medan två andra lukter inte alls har fungerat, berättar Johan Lundström.
En intressant fråga, tycker han, är hur nära originallukten man måste vara.
– Hjärnan kan fylla i luckor, så det behöver inte vara exakt för att man ska förstå. Men hur nära måste det vara, vad avgör om vi kan identifiera rosdoft som just doften av en ros?
Andra forskningsprojekt som Johan Lundström är involverad i handlar om allt från exakt vilka luktpartiklar som når upp till luktreceptorerna i luktbulben (forskarlaget har en ny maskin som kan mäta vilka kemikalier som finns i en luftström varje millisekund som ska hjälpa dem att kartlägga detta) till hur man med hjälp av hjärnavbildning av hjärnans luktregioner tidigt kan skilja mellan schizofreni och bipolär sjukdom hos unga. Ytterligare forskning handlar om arbetsminne.
– Vi har troligtvis inget arbetsminne för lukt så som vi har för syn och hörsel. Alltså, vi kan inte återskapa lukter med hjälp av minnet. Pröva själv, säger Johan Lundström entusiastiskt.
Lukt kan framkalla minnen
Däremot är hjärnan bra på det omvända: Lukter framkallar ofta starka minnen.
– Varje gång jag känner lukten av tjära kastas jag tillbaka till när jag hjälpte min farfar att tjära båten i min barndom. Vi tror att vi behöver luktsinnet för att hjälpa oss att närma oss sådant som vi behöver, som en kärlekspartner, våra barn eller näringsrik föda. Luktsinnet får oss också att undvika faror som dålig mat eller sjuka smittsamma personer, säger Johan Lundström.
För att kunna bedriva forskning inom olika fält krävs mycket samarbeten, men även idérikedom och exekutiv förmåga, menar han.
– Jag brukar försöka lära mina studenter två saker. För det första: Gör klart. Det är sällan något behöver vara perfekt men det behöver bli klart. För det andra: Fokusera på det positiva.
Själv lever han efter mottot ”lyft blicken” och hittar då alltid ljuspunkter i horisonten.
– Svåra stunder kan oftast vändas till något positivt, en förändring eller utveckling. Jag brukar jämföra med när man slår i tån. Det gör jätteont men vi har lärt oss att det går över. Och så ska man se på livet också, säger han.
Fakta om Johan Lundström
Titel: Professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Ålder: 53.
Familj: Sambo och en dotter som är 9 år.
Så kopplar jag av: ”Jag har inget stort behov av att koppla av. Jag har verkligen försökt att hitta en hobby och prövat säkert 20 olika aktiviteter men inte fastnat för någon.”
Johan Lundström om…
…… favoritlukten:
”Lukten av nybakad äppelpaj. I Chicago gick jag förbi ett bageri på väg till jobbet och jag kunde inte gå förbi utan att köpa äppelcroissanter. Jag gick upp flera kilo när jag bodde där.”
… sämsta lukten:
”Ett grannlabb fick pengar av amerikanska försvaret för att ta fram en sorts luktbomb för att kunna skingra människor. Den luktade som en blandning av spya, bajs och ruttet kött.”
… psykologin i lukt:
”Luktämnen är kemi. Men lukt är psykologi. Om du till exempel inte vet att det är parmesan du luktar på så känner du äcklig spylukt. Men om du vet vad det är kan du i stället bli ostsugen.”
… forskning:
”En upptäckt skapar många nya frågor och det finns oändligt att upptäcka. Jag brukar säga att forskning är som en tårtätartävling. Första pris är mer tårta som du ska äta ännu snabbare.”
Foto: Andreas AnderssonLuktar du friskt?
Kan människor känna doften av rädsla? Ålder? Sjukdom? Ja, enligt forskaren Johan Lundström som förklarar varför försämrat luktsinne är kopplat till ökad risk för olika sjukdomar.
Foto: Getty ImagesDen näsvisa smakdomaren
Näsans expertis är att skilja mellan bra och dåligt. Nu försöker forskarna använda luktsinnets kraft till att upptäcka något av det sämsta som finns – sjukdomar.
Mer på temat
Foto: CollageMissa inte KI:s nyhetsbrev Medicinvetaren
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som håller dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Missa inte läsvärda forskningsnyheter, nyfikna poddavsnitt och annat populärvetenskapligt innehåll om hälsa och medicinsk forskning. Anmäl dig här.