Gör döden mer närvarande i vardagen

Malin Eneslätt forskar om döden ur ett folkhälsoperspektiv.

– Vi försöker stärka beredskapen för att hantera frågor som rör livets slut hos individer och grupper i samhället.

Kan du ge ett exempel på hur ni jobbar?

– Ett exempel är att vi försöker initiera samtal kring död, döende och sorg genom att skapa forum där det är okej att göra döden lite mer närvarande i vardagen. Förr, när de flesta själva vårdade sina döende närstående, så fanns en större kunskap om vad man behöver göra i den situationen. Numera är döden mer av en medicinsk händelse som hälso- och sjukvården hanterar. Ett folkhälsoperspektiv på livets slut fokuserar på att alla kommer att möta död och döende någon gång. Vi som forskare arbetar med olika samhällsorganisationer kring proaktiva insatser för att öka människors förmågor att bättre hantera och ta informerade beslut som rör livets sista tid.

Hur går det till?

– Ett exempel är DöBra-kortleken som innehåller frågor om vad som är viktigt för oss vid livets slut. Den går att använda i olika åldrar och kan ha olika syften. För en yngre person kanske det mest handlar om att öppna upp för de här frågorna. När man sedan återkommer till dem kanske man har tänkt om. Vi vet från både min och andras forskning att våra upplevelser av vad som är viktigt inför döden förändras över tid. Den här typen av samtal kan också stärka relationer. Vi får ibland mejl med berättelser om vänner eller gifta par som har lärt sig något nytt om varandra genom att prata om de här frågorna. Nu håller vi på att ta fram en digital version av DöBra-kortleken. Den fysiska i pappersform är slutsåld men ska tryckas om. Men vi  forskare gör inte någon ekonomisk vinst på försäljningen.

Vad handlar er övriga forskning om?

– I ett annat projekt undersöker vi hur arbetsplatser på ett bättre sätt kan stödja anställda som går igenom svåra livshändelser och sorg, kanske för att de själva fått en svår sjukdom eller för att deras anhöriga har dött eller blivit sjuka och behöver vård och stöd. Tillsammans med tre arbetsplatser i norra Sverige kommer vi att ta fram och utvärdera strategier för hur man kan främja medkänsla på jobbet. Det här är en del av ett större EU-finansierat projekt om det som kallas compassionate workplaces. Tidigare studier har visat att det stöd som möter oss i vardagen kan vara minst lika viktigt som professionellt stöd. Projektet genomförs i flera EU-länder samtidigt.