Ftalater påverkade flera celltyper i äggstocken

Vanliga kemikalier, ftalater, som används i bland annat plaster, kosmetika och hygienprodukter kan påverka flera olika celltyper i människans äggstock. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eBioMedicine.
Ftalater är en grupp kemikalier som används för att göra plast mjukare och som även förekommer i olika konsumentprodukter. I den nya studien undersökte forskare hur MEHP, den primära nedbrytningsprodukten av ftalaten DEHP, påverkar mänsklig äggstocksvävnad.
Speglar nivåer hos befolkningen
Vävnadsprover från sju personer exponerades för två koncentrationer av ämnet. Den lägre koncentrationen speglar nivåer som förekommer hos kvinnor i befolkningen. Forskarna analyserade därefter mer än 12 000 enskilda celler med hjälp av så kallad enkelcellssekvensering.

– Våra resultat visar att ftalater påverkar betydligt fler celltyper i äggstocken än äggceller och folliklar som traditionellt har stått i fokus. Det mest oväntade fyndet var att celler från nervsystemet i äggstocken verkade vara särskilt känsliga för exponeringen, säger Pauliina Damdimopoulou, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och sisteförfattare till studien.
Den detaljerade enkelcellsanalysen genomfördes på vävnad från en donator, och resultaten validerades med ytterligare vävnadsprover. För att bekräfta resultaten genomförde forskarna även kompletterande experiment med odlade celler. Studien undersökte endast en av flera nedbrytningsprodukter från DEHP.
Se studien för information om finansiering och eventuella intressekonflikter.
Publikation
"Single-cell study of human ovarian response to phthalate exposure reveals glial cell susceptibility and disruption of adhesion and mitochondrial pathways", Eleftheria Maria Panagiotou, Loren Méar, Ilmatar Rooda, Alesandro Haxhiu, Elisabeth Moussaud-Lamodière, Karolina Wasilewska, Tianyi Li, Catarina Arnelo, Karin Pettersson, Kiriaki Papaikonomou, Cecilia Lindskog, Pauliina Damdimopoulou, eBioMedicine, online 6 oktober 2026, doi: 10.1016/j.ebiom.2026.106487.