Från kunskap till praktisk kompetens – Olle ten Cates idéer fick global spridning
Med konceptet EPA har professor Olle ten Cate förändrat läkarutbildningar världen över. För sin banbrytande forskning tilldelades han 2026 års KIPRIME, Karolinska Institutets pris för forskning i medicinsk pedagogik. Men från början var det långt ifrån självklart att han skulle ägna sig åt medicinsk pedagogik.
Det internationella priset KIPRIME delas ut av Karolinska Institutet för framstående forskning inom medicinsk pedagogik. Årets pristagare Olle ten Cate, professor emeritus vid Utrechts universitet, har genom sin forskning förändrat synen på medicinsk kompetens. Han tog emot priset under professorsinstallationen vid KI i oktober.
Tio EPA i Sverige
Olle ten Cate är upphovsmannen till det pedagogiska konceptet EPA, eller Entrustable Professional Activities, som är ett nytt sätt att utvärdera studenters kliniska kompetens. Nu är det fem år sedan en modell med tio nationella EPA infördes på svenska läkarutbildningar.
I stället för att sätta betyg på en läkarstudents kunskaper ska handledaren bedöma vilken grad av handledning studenten behöver och när personen är mogen att utföra ett kliniskt moment, en EPA, på egen hand. Alltså när studenten kan ”anförtros” uppgiften utan att ha en handledare vid sin sida.
Det kan till exempel handla om att inhämta en patients sjukdomshistoria eller att göra en behandlingsplan.
– Om du har detaljerade kunskaper, men inte kan genomföra en klinisk arbetsuppgift i praktiken, till vilken nytta är då kunskaperna? säger Olle ten Cate.
Olle ten Cate började fundera i dessa banor i början av 2000-talet. Han var då nybliven professor vid Utrechts universitet och arbetade som rådgivare i ett utvecklingsarbete kring den nationella specialistutbildningen för läkare.
Han ville hitta mer användbara sätt att utvärdera studenternas kliniska kompetens och inspirerades av den kanadensiska modellen CanMEDS, som beskriver sju roller som en läkare behöver behärska för att kunna ge bästa möjliga vård.
Idé med spridning över världen
År 2005 publicerade han sin första artikel om EPA-konceptet. Responsen kom inte med en gång, men efter några år började artikeln citeras mer och mer frekvent.
I samband med publiceringen av en ny artikel där Olle ten Cate och en kollega undersökte hur EPA kunde implementeras inom gynekologi och obstetrik, tog det fart ordentligt. I dag används EPA på läkarutbildningar i många delar av världen. Konceptet har även anammats av sjuksköterskeutbildningar, tandläkarutbildningar och andra vårdutbildningar.
Olle ten Cate själv tror att det stora genomslaget beror på att idén är så intuitiv och lätt att förstå. Det är lättare att ta ställning till om en student är redo att anförtros en arbetsuppgift än att sätta ett betyg mellan ett och nio på hur professionell personen är.
– Jag tror att begreppet ”anförtro” är något som människor förstår väl. Kliniker och handledare gör detta varje dag, men utan att sätta ord på det, säger han.
Samtidigt vill Olle ten Cate betona att den stora spridningen inte automatiskt innebär att EPA används på rätt sätt. Även om många vetenskapliga artiklar har skrivits om implementeringen behövs fortfarande mer forskning.
En utmaning är de kliniska placeringarnas längd. Centralt för konceptet EPA är att studenterna guidas av handledare och ges allt större ansvar i takt med att deras färdigheter utvecklas. Handledarna måste då känna studenterna tillräckligt väl, och det kräver tid.
– Eftersom olika personer kan ta olika lång tid på sig behöver utbildningstiden också vara flexibel. Vissa kan behöva längre kliniska placeringar och mer handledningstid, säger Olle ten Cate.
Satsar på internationellt kunskapsutbyte
En annan viktig del av Olle ten Cates gärning är arbetet med internationella nätverk och skapandet av IMEX, International Medical Educators Exchange Programme, ett program där lärare på medicinska universitet besöker varandra för att hämta inspiration och ny kunskap.
Med prispengarna för KIPRIME planerar Olle ten Cate bland annat att sätta upp en stiftelse som ska stödja IMEX-deltagare från låginkomstländer. Han har också tagit fram en fyradagars onlineutbildning som fördjupar förståelsen för konceptet EPA. Den finns tillgänglig på olika språk och kommer att erbjudas via stiftelsen.
Oväntad väg till forskningen
I backspegeln var det långt ifrån självklart att Olle ten Cate skulle ägna sin karriär åt just medicinsk pedagogik. Som ung läkarstudent på 1970-talet reagerade han på att det inte gjordes någon utvärdering av läkarprogrammet han gick. Så han gjorde en enkät bland sina medstudenter, sammanställde resultaten och lämnade in dem till fakultetsledningen.
Under en paus från läkarstudierna hoppade han sedan på en deltidsanställning inom medicinsk utbildningsutveckling. Han fastnade direkt och har aldrig sett tillbaka. År 1999 utnämndes han till professor i medicinsk pedagogik vid Utrechts universitet.
KIPRIME belönar en lång forskargärning. Även om Olle ten Cate i dag är professor emeritus ser han inte utmärkelsen som ett avslut på karriären.
– Jag ser KIPRIME som den största ära man kan få inom medicinsk pedagogik. Men jag ser det också som en förpliktelse. Om du har nått en hög position har du också ett ansvar för att förvalta den. Priset motiverar mig att fortsätta tänka och utveckla nya initiativ, säger han.
Text: Karin Tideström