ERC Proof of Concept-anslag till Emma Andersson ska leda till färre försöksdjur

Anslaget delas ut av European Research Council, ERC, och är ett engångsbelopp på 150 000 euro, omkring 1,65 miljoner kronor, över 18 månader. Syftet är att den upptäckt som forskaren har gjort inom ett tidigare ERC-finansierat projekt ska kommersialiseras. 

Emma R. Andersson är senior forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, KI, och forskar om hur celler bildar olika slags vävnad. 

– I ERC-projektet LIMITNESS utvecklade vi ny teknik för att påverka genuttryck hos musembryon. Det innebär att vi kan minska antalet möss som behövs för att svara på vetenskapliga frågeställningar, säger hon.

Möss får önskad genetik via nanolinjektion  

Tidigare har möss med vissa genetiska mutationer skapats genom avel, men då föds många möss med ”fel” genetisk signatur. Med den nya tekniken får veckogamla musembryon önskad genetik genom nanoinjektion.

– Då kan vi skapa fyra möss med rätt mutation och fyra kontroller som inte har mutationer, säger Emma R. Andersson. 

Hennes forskargrupp har kartlagt vilka vägval som celler tar när de utvecklas från stamceller till att bilda hjärnan och innerörat, vilket publicerades i Science. 

– Med andra metoder krävs jättemånga djur, men vi kunde bygga kartan för innerörat med bara åtta möss, säger hon.

Tekniken ska göras mer användarvänlig 

Eftersom tekniken är komplicerad har andra grupper haft svårt att anamma den. Därför ska Emma R. Andersson i projektet ”In_UteROBO” skala upp och automatisera processen, vilket görs ihop med Christian Smiths forskarlag på KTH.

– För vår del är vi ganska nöjda men måste utveckla roboten till att bli användbar för andra. Den här innovationen ska leda till att antalet djurförsök drastiskt kan minska i hela världen, inte bara i mitt labb, säger hon.

Den nya roboten kräver mindre fingerfärdighet 

I dag sitter forskaren vid en dragbänk och har vänster hand på en mikromanipulator, tre hjul som när de snurras förflyttar en del av apparaten i tre dimensioner: fram och bak, upp och ner, höger och vänster. Den högra handen styr på motsvarande sätt en annan del av apparaten. Med roboten syns istället punkten där man ska injicera på datorskärmen. När man klickar där förs nålen till rätt plats. 

– Man behöver inte alls vara lika fingerfärdig, konstaterar hon. 

Nu ska robotens användarvänlighet testas. 

– Vi bjuder in personer från labb som vi samarbetar med för att få feedback på vad som kan förbättras, säger Emma R. Andersson.

”Forskningen blir roligare och mindre slumpmässig” 

Med dagens metoder går det att ringa in de tio gener som kan ha betydelse för en viss sjukdom. Förr behövde forskare välja vilken de sedan skulle slå ut eller förstärka, med risken att välja fel gen. 

– Nu kan vi studera alla tio, hitta de tre som spelar störst roll och fokusera på dem. Forskningen blir roligare och mindre slumpmässig när vi systematiskt kan utforska alla möjligheter, säger hon. 

Hon är tacksam för anslaget som ger deras innovation en kvalitetsstämpel. 

– Vi har inte tidigare försökt kommersialisera någonting, så det känns betryggande att ha fått det förtroendet, säger Emma R. Andersson och avslutar: 

– För mig blir det även en bekräftelse på att det ursprungliga projektet var av värde. Och med tanke på det komplicerade världsläget är det glädjande att få anslag för fortsatt forskning och innovation.

Text: Lotta Fredholm