Digitala tvillingar kan hjälpa forskarna att välja rätt behandling

Iuliana Toma-Dasu är professor i medicinsk fysik vid institutionen för fysik, Stockholms universitet, samt chef för avdelningen för medicinsk strålningsfysik vid Stockholms universitet som också är affilierad till Institutionen för onkologi-patologi. Toma-Dasus forskning fokuserar på utveckling av biologiskt optimerad dos och adaptiv strålterapi vid olika strålslag och tumörformer. Hon har en nyckelroll i centrumbildningen.

Iuliana Toma-Dasu, vilken är den viktigaste utmaningen inom dagens strålbehandling som du vill bidra till att lösa?
– Mer än hälften av alla cancerpatienter behöver får strålbehandling vid något tillfälle. Trots att deras tumörer och friska vävnader kan reagera olika är idag strålbehandlingen inte individanpassad. Vi vill förstå och förutsäga varför vissa tumörer är resistenta mot strålning och varför vissa patienter drabbas av fler biverkningar. Detta skulle kunna hjälpa oss att välja den mest effektiva behandlingen för varje enskild patients tumör, så att fler patienter kan botas, samtidigt som effekt på normalvävnad minimeras.
Hur kan din forskning bidra till en mer individanpassad behandling för cancerpatienter?
– Vi studerar hur strålning påverkar cancerceller och frisk vävnad och kombinerar detaljerade medicinska bilder med matematiska modeller baserade på fysik och biologi. Med avancerad bildanalys kan man upptäcka egenskaper som gör en tumör svårare att behandla. Våra modeller använder informationen för att förutsäga hur varje patient kan komma att reagera på strålningen. Målet är att skräddarsy behandlingen efter den enskilde patienten och dess tumör, snarare än efter alla patienter med en viss tumörtyp.
Varför är samarbete mellan universitet, tekniska experter och hälso- och sjukvårdssektorn nödvändigt för att utveckla framtidens strålbehandling?
– Bättre strålbehandling kräver expertis inom medicin, fysik, biologi och teknik. Som medicinsk strålfysiker spelar vi en nyckelroll i att knyta samman alla dessa områden. Forskare inom strålfysik och biologi studerar hur strålning påverkar både cancer och frisk vävnad, vårdpersonalen bidrar med kunskap om patienternas behov och ingenjörerna utvecklar ny teknik. Genom att samarbeta kan vi göra så att upptäckter snabbare kan leda till bättre behandlingar.
Vilken utveckling inom ditt forskningsområde ser du mest fram emot under de kommande tio åren?
– Jag ser fram emot möjligheten att skapa en ”digital tvilling” av varje patient. Det är en datormodell som kombinerar information om patientens tumör, kropp och hur personen reagerar på strålning. Det skulle kunna göra det möjligt för oss att jämföra olika behandlingar i dator-baserade simuleringar innan vi väljer den som har störst sannolikhet att fungera för den enskilde patienten.
Tillsammans med bättre medicinska bilder och AI kan dessa modeller hjälpa oss att skräddarsy behandlingen redan från början och anpassa den efterhand som patienten svarar på behandlingen.
Vilka fördelar kommer patienterna att uppleva i framtiden om centret lyckas med sina ambitioner?
– Jag hoppas att patienterna kommer att få effektivare och mer precisa behandlingar som är skonsammare för kroppen. Det kan innebära bättre chanser till att kunna kontrollera tumören, färre biverkningar, kortare behandlingstider och färre hälsoproblem senare i livet. Vi vill att varje patient ska få en behandling som är anpassad efter just deras tumör och behov, baserat på den senaste forskningen. Vårt mål är att hjälpa människor att få en bra behandling för deras cancer men också att leva ett gott liv efteråt, vilket ju även gynnar samhället.
Varför är Centrum för medicinsk strålningsvetenskap viktigt?
- Snabbare föra ut upptäckter till patienterna. Att hjälpa forskare att snabbare utveckla, testa och införa nya idéer och tekniker i den dagliga vården.
- Skräddarsy strålbehandling för varje patient. Att kombinera fysik, biologi, medicin och teknik för att anpassa behandlingen till varje person och dennes cancer.
- Utbilda nästa generation och koppla samman forskning med hälso- och sjukvård. Att föra samman forskare, vårdpersonal, ingenjörer och studenter för att dela kunskap, utveckla idéer och bygga upp kompetens för framtidens strålbehandling.