Blödningar efter hjärtinfarkt blev vanligare över tid
Personer som överlevt en hjärtinfarkt har fått allt bättre skydd mot nya allvarliga hjärt-kärlhändelser under de senaste två decennierna. Samtidigt har risken för blödningskomplikationer ökat. En ny studie från forskare vid Karolinska Institutet visar att blödningar i mag- och tarmkanalen är den vanligaste typen av allvarlig blödning efter hjärtinfarkt.
Behandlingen efter hjärtinfarkt har förändrats betydligt sedan slutet av 1990-talet. Fler patienter behandlas i dag med kranskärlsingrepp och läkemedel som motverkar blodproppar. Dessa behandlingar minskar risken för nya hjärtinfarkter och andra allvarliga hjärt-kärlhändelser, men kan samtidigt öka risken för blödningar.
I den nya studien, som publicerats i European Journal of Preventive Cardiology, analyserade forskarna data från SWEDEHEART-registret. Studien omfattade patienter som vårdats för akut hjärtinfarkt och skrivits ut med blodproppsförebyggande behandling mellan 1999 och 2020. Forskarna följde patienterna under det första året efter utskrivning för att undersöka hur olika komplikationer utvecklats över tid.
Resultaten visar att andelen patienter som behövde sjukhusvård för en blödning ökade från 2,4 procent i början av studieperioden till 4,5 procent i slutet av perioden. Samtidigt minskade förekomsten av allvarliga hjärt-kärlhändelser, såsom ny hjärtinfarkt, stroke eller död, från 20,1 procent till 9,4 procent.
Den vanligaste blödningskällan var mag- och tarmkanalen, och majoriteten av dessa blödningar kom från den övre delen av mag- och tarmkanalen, exempelvis matstrupe, magsäck eller tolvfingertarm.
– Vi såg att blödningar från övre mag- och tarmkanalen var den vanligaste typen av blödning som ledde till sjukhusvård efter hjärtinfarkt. Samtidigt minskade de ischemiska komplikationerna, vilket visar hur behandlingslandskapet har förändrats över tid, säger Jonatan Wärme, doktorand vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, (KI SÖS).
Forskarna studerade också möjliga förklaringar till utvecklingen. Under studieperioden ökade användningen av kranskärlsingrepp, dubbel trombocythämmande behandling, mer potenta blodproppshämmande läkemedel och direktverkande orala antikoagulantia. De analyser som gjordes tyder på att förändringar i behandlingsstrategier kan ha bidragit till den ökade förekomsten av blödningar från övre mag- och tarmkanalen.
– Våra resultat understryker vikten av att anpassa blodproppsförebyggande behandling efter den enskilda patientens riskprofil och att överväga åtgärder som kan skydda mag- och tarmkanalen, säger Robin Hofmann, överläkare vid kardiologkliniken, Södersjukhuset och ansvarig forskare och docent vid KI SÖS.
Forskarna menar att resultaten kan bidra till en bättre balans mellan att förebygga blodproppar och att minska risken för blödningskomplikationer hos personer som behandlats för hjärtinfarkt.
Publikation
"Long-term Trends in Upper Gastrointestinal Bleeding and Ischemic Outcomes after Myocardial Infarction", Jonatan Wärme et al, European Journal of Preventive Cardiology, 2026