Bättre prognos än väntat för extremt tidigt födda
I Sverige föds varje år drygt 250 barn mer än 14 veckor för tidigt. Överlevnaden har ökat de senaste åren, men kunskapen om deras fortsatta utveckling har varit ofullständig. En studie i vetenskapliga tidskriften JAMA, visar nu att tre av fyra extremt för tidigt födda barn var normalt utvecklade eller endast hade lätta funktionshinder vid två och ett halvt års ålder.
Kartläggningen är en del av den så kallade EXPRESS-studien, ett samarbete mellan forskare vid flera svenska universitet, däribland Karolinska Institutet. EXPRESS är internationellt sett en av de största och noggrannaste uppföljningsstudier som gjorts av barn som fötts extremt tidigt.
I den nu aktuella delstudien har 456 överlevande extremt underburna barn följts upp vid två och ett halvt års ålder och jämförts med barn som fötts efter fullgången graviditet. Studien omfattade bedömning av kognition, språk, motorik, förekomst av cerebral pares (CP), syn- och hörsel funktion. En viktig fråga är om den högre överlevnaden har köpts till priset av en ökad andel barn med funktionshinder.
Resultaten visar att majoriteten av de extremt underburna barnen (73 procent) inte hade några eller enbart lätta funktionshinder. 42 procent av de underburna barnen hade inga funktionshinder alls, att jämföras med 78 procent hos barnen födda i fullgången tid. 31 procent av de underburna barnen hade endast lätta funktionshinder, motsvarande siffra hos fullgångna barn var 19 procent. Vidare var andelen extremt underburna barn med cerebral pares (CP) låg (7 procent) och endast sex barn hade CP av den svårighetsgraden att de sannolikt inte kommer att kunna gå.
Forskarna menar att orsaken till den positiva utvecklingen sannolikt kan härledas till centraliseringen av peri- och neonatalvården av extremt underburna barn till regionsjukhusen, ett gott samarbete mellan region- och länssjukhus och mellan förlossnings- och barnläkare.
– Familjens delaktighet i vården och den höga andelen barn som fått bröstmjölk under nyföddhetsperioden är sannolikt också av betydelse, säger Fredrik Serenius, professor vid Uppsala universitet och studiens försteförfattare.
EXPRESS-studien (Extremely Preterm Infant Study in Sweden) är ett nationellt samarbetsprojekt som engagerat förlossnings- och barnläkare, ögonläkare och psykologer vid medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteter och universitetssjukhus i Sverige och initierades för att belysa prognosen på kortare och längre sikt. Den leds av professor Karel Marsal i Lund. De lärosäten som deltagit i den nu publicerade studien är Uppsala universitet, Lunds universitet, Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet samt Örebro universitet. Arbetet har finansierats med stöd från bland annat Vetenskapsrådet, Lilla barnets fond, EU:s sjätte ramprogram samt flera landsting och regioner i Sverige genom olika avtal med respektive universitet.
Publikation
Neurodevelopmental outcome in extremely preterm infants at 2.5 years after active perinatal care in Sweden.
JAMA 2013 May;309(17):1810-20