Avhandling undersöker läkemedelsbehandlingar för att förebygga bröstcancer
I en ny avhandling beskriver Mattias Hammarström de studier som han och det forskarteam han ingår i har genomfört av läkemedlet tamoxifen och en av dess mest aktiva nedbrytningsprodukter (metaboliter), endoxifen. Målet har varit att undersöka om låga doser av tamoxifen minskar biverkningar och hur endoxifen minskar den mammografiska brösttätheten.
Man har också undersökt om endoxifen kan ges direkt som läkemedel för att minska den mammografiska tätheten och om det är säkert och tolererbart för kvinnorna. Avhandlingen visar att lägre doser av tamoxifen och en låg dos endoxifen kan påverka bröstvävnaden samtidigt som de ger färre biverkningar. Det skulle i framtiden kunna möjliggöra mer individanpassade och tolererbara behandlingar för att förebygga bröstcancer.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Även om behandlingarna har förbättrats, vore det optimalt om man kan förbygga bröstcancer medicinskt innan sjukdomen ens uppstår. Vissa kvinnor kan ha nytta av förebyggande läkemedelsbehandling, men för friska kvinnor måste de möjliga fördelarna vägas mot biverkningarna. Tamoxifen har använts för att behandla bröstcancer i flera decennier och kan också minska risken för att utveckla sjukdomen.
Endoxifen anses vara en av de mest aktiva metaboliterna av tamoxifen och har ännu inte utvärderats som ett nytt läkemedel för att förebygga bröstcancer. Tamoxifen och dess metaboliter blockerar effekterna av hormonet östrogen i bröstvävnad och hämmar därmed östrogendriven cancertillväxt. Biverkningar som värmevallningar och nattliga svettningar kan dock avskräcka kvinnor från att ta förebyggande behandling.
Mattias Hammarström är projektledare i KARMA-programmet och doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Hans avhandling omfattar fyra studier, baserade på två randomiserade kliniska prövningar, KARISMA-studierna, där friska kvinnor som behandlades i sex månader ingår.
Vad har du gjort i dina studier?
– Vi undersökte olika doser av tamoxifen och endoxifen och studerade biverkningar, behandlingsföljsamhet och förändringar i mammografisk brösttäthet. Vi använde brösttätheten som ett mått på behandlingssvar. Tidigare studier tyder på att risken för bröstcancer minskar om tätheten går ner under tamoxifenbehandling. Det skall dock betonas att det inte bevisar att behandlingen förebygger bröstcancer, säger Mattias Hammarström.
Vilka är de viktigaste resultaten i din avhandling?
– Lägre doser av tamoxifen var förknippade med en lägre symtombörda hos kvinnor före klimakteriet. Hos dessa kvinnor såg vi också att låga nivåer av endoxifen i blodet gav samma genomsnittliga minskning av brösttätheten som de kvinnor som var lottade till standarddosen 20 mg tamoxifen. Våra studier visade också att tidiga biverkningar kan påverka om kvinnor fortsätter att ta tamoxifen, även i låga doser.
– Vi fann att en tidig försämring av symtom som värmevallningar var förknippad med dålig följsamhet under resterande behandling. Våra fynd från den studie där endoxifen gavs direkt visade att de som fick aktiv dos (1 mg och 2 mg) minskade sin brösttäthet jämfört med placebo. Kvinnor som fick 1 mg rapporterade en liknande symtombild som de som fick placebo, medan 2 mg var förknippat med fler värmevallningar och nattliga svettningar. Sammantaget stöder resultaten fortsatt forskning av låg-dos tamoxifen och endoxifen som potentiella läkemedel för primärprevention av bröstcancer hos kvinnor med hög risk för bröstcancer.
Varför blev du intresserad av det här ämnet?
– Vår forskargrupp har i mer än 15 år arbetat för att minska bördan av bröstcancer genom att forska på hur man bäst förebygger sjukdomen. Jag har haft rollen sedan start som klinisk prövningsledare och samordnat de praktiska delarna av våra studier, så som personal, studieprotokoll, monitorering och genomförandet av prövningarna. Jag fick senare möjlighet att fördjupa mig i det vetenskapliga arbetet genom doktorandstudier.
– Jag delar hela vår forskargrupps vision: om vi kan förebygga bröstcancer innan den utvecklas kan vi minska både det lidande som drabbar individer och kostnaderna för samhället. Vårt mål bör dock inte vara att erbjuda förebyggande behandling till så många kvinnor som möjligt, utan att identifiera dem som har störst sannolikhet att ha nytta av den, samtidigt som vi noggrant väger möjliga fördelar och risker för varje individ.
Vad tycker du bör göras inom framtidens hälso- och sjukvård och forskning?
– Det viktigaste nästa steget är att undersöka om lägre doser av tamoxifen och endoxifen också kan minska förekomsten av bröstcancer. I våra studier använde vi mammografisk brösttäthet som en biomarkör för behandlingssvar. Även om minskad brösttäthet är förknippad med lägre risk för bröstcancer kan vi inte dra slutsatsen att de minskningar som observerades i våra studier leder till färre fall av bröstcancer. Därför behövs större studier med långtidsuppföljning för att fastställa den förebyggande effekten.
Doktorsavhandling
Mattias Hammarström, november 2026.
Fakta om doktorsavhandlingar
En doktorsavhandling är den slutliga skriftliga produkten av en forskarutbildning, som i Sverige motsvarar fyra års heltidsstudier. Hur en doktorsavhandling är uppbyggd varierar mellan olika ämnesområden. Inom medicin samlar doktoranden vanligtvis tre till fem vetenskapliga artiklar och presenterar dem tillsammans med en sammanfattning eller översikt, en så kallad ”kappa”.
När doktoranden har blivit godkänd vid disputationen får han eller hon en doktorsexamen (även kallad PhD), vilket är den högsta möjliga utbildningsexamen i Sverige. Karolinska Institutet har cirka 2 000 aktiva doktorander och varje år publiceras cirka 350 doktorsavhandlingar vid vårt universitet.