Publicerad: 2021-07-08 08:38 | Uppdaterad: 2021-09-23 11:15

”Vi behöver förebygga utvecklingen av Polycystiskt ovariesyndrom”

Illustration POS
POS Foto: N/A

I en nyligen publicerad reviewartikel i Nature Reviews Endocrinology sammanfattar forskare vid institutionen för Fysiologi och Farmakologi på KI var forskningsfältet står idag gällande orsaker bakom, och utveckling av, Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) samt hur epigenetiska processer kan bidra till utvecklingen av syndromet.

Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) drabbar över 10% av kvinnor i fertil ålder och är den vanligaste orsaken till nedsatt fertilitet och utveckling av insulinokänslighet och typ-2 diabetes, psykiatrisk ohälsa och även endometriecancer.

Trots att det är så vanligt och har betydande konsekvenser både för kvinnorna och ekonomiskt för samhället, så vet man i dag inte de bakomliggande orsakerna till syndromet och behandlingen är därför symptominriktad.

”I dag vet vi att kvinnor med PCOS har höga nivåer av manligt könshormon och att det finns en stark ärftlighet. Vi har visat att döttrar till kvinnor med PCOS har en femfaldigt ökad risk att utveckla PCOS, och att det kan föras vidare till kommande generationer (Nature Medicine 20191). Men hur PCOS förs vidare till kommande generationer är fortfarande oklart”, säger Elisabet Stener-Victorin, professor och gruppledare vid institutionen för fysiologi och farmakologi på KI och en av artikelförfattarna.

Genome-wide association scan (GWAS) studier förklarar dock endast ca 10% av ärftligheten. Även andra faktor än genetiska, exempelvis epigenetiska processer, kan leda till motsvarande ärftlighet genom modifiering av cellulära processer och helkroppsfysiologi, utan att påverka DNA sekvensen.

Den gravida PCOS kvinnan har fortsatt höga nivåer av manligt könshormon under hela graviditeten och ökar också mer i vikt vilket i sin tur leder till ökad risk att utveckla graviditetsdiabetes:

”Moderkakan har en viktig funktion i att skydda det växande fostret och vi och andra har visat att kvinnor med PCOS har störningar i moderkakans funktion, vilket kan påverka fostret och dess könsceller och därmed teoretiskt bidra till utveckling av PCOS hos avkomman via epigenetiska processer”, förklarar Elisabet Stener-Victorin.

Studier har även visat att nyfödda döttrar har en ökad så kallad anogenitaldistans, ett tecken på exponering för manligt könshormon under graviditeten. Även söner till kvinnor med PCOS och deras bröder har metabola störningar.

”Detta är endast visat i små kliniska studier och om det kan föras vidare till kommande generationer hos män är något vi studerar vidare”, säger Qiaolin Deng, medförfattare och PhD, Docent och gruppledare vid institutionen för fysiologi och farmakologi på KI.

”I reviewartikeln diskuteras möjligheten till att utveckla nya behandlingsmetoder som syftar till att förebygga utvecklingen snarare än att enbart lindra symptom. Detta är även vad vår forskning syftar till. Att publicera en reviewartikel inom PCOS i Nature Reviews Endocrinology är mycket viktigt för att öka förståelsen och kunskapen om syndromet”, avslutar Elisabet Stener-Victorin.

Läs artikeln i Nature Reviews Endocrinology online här (för de med prenumeration)

Artikeln i Nature Reviews Endocrinology är författad av Elisabet Stener-Victorin tillsammans med kollegan Qiaolin Deng vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Reproduktiv endokrinologi och metabolism
C3 Fysiologi och farmakologi

Qiaolin Deng

Forskare
Utvecklingsbiologi och reproduktiv medicin
C3 Fysiologi och farmakologi