Två nyupptäckta proteinformer kan vara viktiga vid alzheimer
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat två tidigare okända former av proteinet beta-amyloid som kan bidra till utvecklingen av Alzheimers sjukdom. I studien, som publiceras i Nature Communications, visar forskarna också att ett protein som de tidigare upptäckt kan motverka bildandet av de skadliga formerna, vilket pekar på en möjlig ny behandlingsstrategi mot alzheimer.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Ett protein som länge stått i fokus för forskningen är beta-amyloid, som kan klumpa ihop sig och bilda de plack som kännetecknar sjukdomen.
I den nya studien undersökte forskare vid Karolinska Institutet, University of Sheffield och University of Cambridge små klumpar av beta-amyloid som bildas innan plack uppstår. Med hjälp av avancerad mikroskopi och analyser av hjärnvävnad från avlidna personer med Alzheimers sjukdom, musmodeller och odlade nervceller identifierade de två typer av beta-amyloid-klumpar som kan skada nervceller.
Endast en form bildar plack
Trots att båda formerna kan skada nervceller fann forskarna en viktig skillnad: endast den ena verkar utvecklas vidare till plack.
– Vi har identifierat två olika former av beta-amyloid som finns både i hjärnor från personer med Alzheimers sjukdom och i våra experimentella modeller. Resultaten visar att de bildas på olika sätt och kan spela olika roller i sjukdomsprocessen, säger Jan Johansson, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och en av studiens huvudansvariga forskare.
Studien visar också att proteinet BRICHOS, som forskargruppen vid Karolinska Institutet tidigare upptäckt, kan motverka bildandet av de skadliga amyloidformerna. I musmodeller minskade mängden av formerna efter behandling med proteinet. Samtidigt sågs mindre plackbildning, mindre inflammation i hjärnan och bättre resultat i tester av kognitiv funktion.
Möjlig ny strategi för behandling av alzheimer
Antikroppsbehandlingar mot beta-amyloid används redan vid Alzheimers sjukdom, men forskarna menar att deras resultat pekar på en annan möjlig strategi.
– Dagens antikroppsbehandlingar mot Alzheimers sjukdom har begränsad effekt, kan ge biverkningar och är kostsamma. Våra resultat visar att det finns en annan möjlig väg, där man försöker stoppa bildandet av de former av beta-amyloid som orsakar skadan, säger Jan Johansson.
Mer forskning behövs för att förstå vilken roll de nyupptäckta amyloidformerna spelar i sjukdomsutvecklingen. Nästa steg är att undersöka hur de skadar nervceller och att vidareutveckla BRICHOS som en möjlig behandling mot Alzheimers sjukdom. Forskare vid Karolinska Institutet har bildat ett bolag, Briccos AB, där KI Innovation är delägare och samarbetspartner.
Studien genomfördes i samarbete med University of Sheffield, University of Cambridge och University of St Andrews i Storbritannien samt ETH Zürich i Schweiz. Forskningen finansierades bland annat av Vetenskapsrådet och Hjärnfonden. Eventuella intressekonflikter redovisas i den vetenskapliga artikeln.
Publikation
“Two functionally distinct amyloid-β intermediates link aggregation pathways to pathology in Alzheimer’s disease”, Agnieszka Urbanek, Alexander J. Dear, David P. Rhodes, Emma F. Garland, Hollie E. Wareing, Harry J. Baker, Willem Molenkamp, Ruixin Zhang, Gefei Chen, Axel Abelein, Simon M. Bell, Juan A. Varela, Thomas C.T. Michaels, J Robin Highley, Georg Meisl, Jan Johansson, Suman De, Nature Communications, online 9 november 2026, doi: 10.1038/s41467-026-79028-0.