Nyhetsarkiv

Text av: Sven Bölte, professor vid Karolinska Institutet, först publicerad i The Conversation 14 januari 2025.

Föreställningen att autism orsakas av vaccin har nyligen återuppväckts av Robert F. Kennedy Jr., den förmodade kandidaten till USA:s hälsominister, samt av den tillträdande presidenten Donald Trump. När Trump vid en presskonferens nyligen fick frågan om vaccin, påstod han att det var något ”fel” med de stigande autismtalen och tillade: ”Vi kommer att undersöka det.”

Felipe de Oliveira Galvão tilldelas Sten Orrenius-priset för bästa publikation i toxikologi.

2025 kommer Sjöbergstiftelsen att som tidigare år ge bidrag till cancerforskning inom forskningsområdena:

Forskare vid Karolinska Institutet avslöjar nya insikter om mekanismerna bakom autismspektrumstörning (ASD). Studien, som nyligen publicerats i Cell Reports, undersöker hur förändringar i dopamin (DA) neurotransmission i hjärnan bidrar till de beteendemässiga symptomen på autism.

Som medarbetare på KI kan du nyttja friskvårdstimme, friskvårdsbidrag och campusgym - flera delar som bidrar till ett hållbart arbetsliv. Ta del av Hälsohubbens tips och tjänster för att bryta stillasittandet och få till fysisk aktivitet.

När barn med obesitas får behandling för att gå ned i vikt har det effekt även längre fram i deras liv. Risken för allvarliga hälsoproblem och för tidig död minskar i ung vuxen ålder. Däremot minskar inte risken för depression och ångest, visar en studie från Karolinska Institutet publicerad i JAMA Pediatrics.

Autism drabbar 2-3 procent av alla barn i USA och det finns inget botemedel. Både genetiska och miljömässiga faktorer bidrar till dess etiologi. Forskare vid Karolinska Institutet och Icahn School of Medicine vid Mount Sinai har fått ett NIH-anslag på 2,5 miljoner USD för det femåriga projektet ”Autism in Preterm Birth”.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Den nya utbildningsorganisationen som lanserade den 18 juni 2024 innebar att två nya arbetsgrupper skapades, utöver utbildningsnämnden (UN). Dessa två är Styrgruppen för undervisning på FyFa (STUFF) och ett team för grundutbildningen (Team GUA). Kent, vad är det senaste inom Team GUA?

Forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet har tagit ett viktigt steg i att förstå hur mikroglia, hjärnans immunceller, förändras med åldern och hur dessa förändringar kan påverka åldersrelaterade neurologiska sjukdomar.

Med det nya EU-finansierade anslaget försöker Sezgin-teamet undersöka virus-värdinteraktionen mellan marburgviruset (MARV) och upprätta en plan för målinriktad utveckling av antivirala strategier för nya virus.

Sedan 1987 har forskare följt tusentals äldre på Kungsholmen genom studien "Swedish National study on Aging and Care in Kungsholmen" (SNAC-K). Resultaten visar att dagens 80-åringar är friskare än tidigare generationer, men hälsan påverkas av var i stadsdelen man bor.

Den 20 januari samlades ett nytt gäng deltagare på plats på Karolinska Institutet (KI) för första lektionen i en lite annorlunda kurs. De är alla potentiella blivande medicinska humanitära hjälparbetare och kommer under våren gå en kurs som ska förbereda dem för kommande arbete i hälsokriser, katastrofer och lågresursområden.

Inom åldersforskningen handlar den så kallade ”geroscience-hypotesen” om att förlänga människans friska livslängd genom att fokusera på åldrandets processer. Ny kunskap om biomarkörer för åldrande har gett upphov till verktyg för att mäta biologiskt åldrande och bedöma olika behandlingar. Nya rön tyder på att Alzheimers sjukdom, ett stort hälsoproblem, delvis kan förebyggas av vanliga läkemedel och tidiga interventioner.

2024 markerade fem år av samarbete inom universitetsalliansen Stockholm trio – ett partnerskap mellan Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan KTH och Stockholms universitet. Stockholm trio lanserar nu en ny webbplats där du kan följa vårt arbete med att stärka samverkan mellan universiteten.

Fram till juli 2025 har Annika Östman Wernerson, rektor på Karolinska Institutet, ordförandeklubban i Universitetsalliansen Stockholm trio.

Solen sken över Aula Medica när det den 17 januari var dags för högtidliga examensceremonier för fyra av KI:s utbildningsprogram.

Forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus har kartlagt hur barns immunsystem reagerar vid olika typer av cancer och beroende på barnets ålder. Studien, som publicerats i tidskriften Cell, avslöjar betydande skillnader mellan barns och vuxnas immunsvar och kan leda till nya skräddarsydda behandlingar för barn med cancer.

Påminnelse angående Läkemedelsersättning.

Forskarwebben stängs ned idag den 20 januari.

Vid 2024 års upplaga av AI@KI den 18 december presenterades ett nytt sätt att tolka röntgenbilder med hjälp av artificiell intelligens (AI). Initiativet, som har tagits fram av doktoranden Dawid Rutkowski, är en del av den europeiska storsatsningen PANCAIM. Syftet är att utveckla AI-modeller som kan upptäcka bukspottskörtelcancer i ett tidigt skede, vilket bygger vidare på Rutkowskis tidigare examensarbete i medicin.

Onsdag 15 januari hölls FyFas första uppdaterade veckofika – FyFa Fika 2.0 – med ett nytt format för presentationer och feedback. Första presentatör var Harald Lund.

I en banbrytande studie publicerad i den medicinska tidskriften The Lancet har forskare undersökt möjligheten att behandla akut icke perforerad blindtarmsinflammation hos barn med antibiotika istället för kirurgi.

Under invigningen av det nya initiativet "Framsteg inom Artificiell Intelligens - AI@KI" den 18 december 2024, hölls en prisutdelning för första gången för ett viktigt framsteg inom AI vid KI under det senaste året. Bland många nominerade kandidater bedömde granskningspanelen att Dr Sara Hägg stod bakom årets mest framstående bidrag.

I det senaste numret av tidskriften Newsweek Magazine ägnas ett reportage åt implementering av helgenomsekvensering i USA, "Scientists and Doctors Reveal How Genes are Mapping Cures for Cancer". En av de som intervjuas är Richard Rosenquist Brandell, professor och forskargruppsledare för klinisk genetik och föreståndare för Genomic Medicine Sweden.

För barn som drabbas både av medfödda hjärtfel (CHD) och cancer är vägen tillbaka till hälsa mycket osäkrare än man tidigare trott, enligt en ny studie publicerad i Journal of the National Cancer Institute. Studien visar att dessa barn har en högre risk att avlida inom fem år efter en cancerdiagnos jämfört med barn utan CHD. Även om deras överlevnad har förbättrats under de senaste decennierna, är dödligheten i lymfom fortfarande oproportionerligt hög.

Hallå där Elinor Nemlander, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 31 januari försvarar du din avhandling ”Early cancer detection through symptoms and signs”. Vad handlar den om?

Sigbrith Björkelunds Stiftelse delar ut bidrag till kvinnliga forskare vid Karolinska Institutet eller Uppsala universitet verksamma inom områdena neurologi, neuroradiologi, psykiatri eller hjärt-kärlsjukdomar.

En helt digital behandling för fysisk aktivitet är väl mottagen av personer som drabbats av stroke och har en bred geografisk spridning, enligt en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i International Journal of Stroke.

Som junior forskare har du möjlighet att ansöka om ett Early Career Researcher Scholarship i samband med Swedish Suicide Research Conference som äger rum i maj 2025.

Grants Office tipsar om aktuella utlysningar

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att celler som vanligtvis förknippas med åldrande och åldersrelaterade sjukdomar, så kallade senescenta celler, kan spela en viktig roll vid kronisk smärta och potentiell huvudvärk. Denna process har kopplats till olika tillstånd, bland annat cancer och hjärtsjukdomar.

Anna Martling, professor i kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, presenterar idag den stora ALASCCA-studien vid en presskonferens på ASCO-GI-mötet i San Francisco. Studien är en randomiserad läkemedelsstudie som inleddes 2016 och har inkluderat ca 3500 patienter från 33 centra i Norden. Studien studerar värdet av tillägg av aspirin till patienter som har en specifik genetisk förändring och huruvida detta kan minska risken för återfall i kolorektalcancer.

Vi gratulerar Ulf Hedin, professor i experimentell kärlkirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som har utsetts till Alexander W. Clowes Distinguished Lecturer 2025.

Histopatologisk analys av tumörprover har länge använts för att diagnostisera bröstcancer och ge vägledning för kliniska beslut. En stor utmaning inom rutinmässig diagnostik är dock den variabilitet som finns mellan olika patologer och laboratorier vid bedömning av vävnadsbaserade prognostiska markörer, vilket kan leda till under- eller överbehandling av patienterna.

Mikael Kastengren, doktorand vid forskargruppen thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Minimally Invasive Techniques for Heart Valve Procedures" den 7 februari, 2025.

Huvudhandledare är Magnus Dalén.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Forskare i gruppen ledd av docent Ninib Baryawno vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, har gjort betydande framsteg i kampen mot barncancer genom att studera nervsystemets tumörer, särskilt neuroblastom. Artikeln är publicerad i tidskriften Cancer Research, som ges ut av den amerikanska cancerforskningsföreningen (AACR).

Vid diabetisk njursjukdom ansamlas fett i njurarna, vilket leder till lipotoxicitet och njurskada. En nyligen publicerad studie, av Ulf Erikssons forskargrupp på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet, visar att förhöjda nivåer av proteinet VEGF-B i njuren och i fettvävnad korrelerar med ökad fettansamling i njuren och nedsatt njurfunktion hos patienter med diabetisk njursjukdom.

Nya genetiska riskfaktorer för depression har identifierats i alla större internationella befolkningsgrupper för första gången, vilket gör det möjligt för forskare att förutsäga risken för depression oavsett etnicitet. Världens största och mest övergripande genetiska studie om svår depression påvisar nästan 300 tidigare okända genetiska kopplingar till tillståndet.

Att kunna planera i flera steg och snabbt anpassa sig till en hastigt föränderlig miljö är jätteviktiga färdigheter för att kunna bli en elitfotbollsspelare. Det visar ny forskning, ledd från Karolinska Institutet och publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Forskningen visar också att det är en bra sak att inte alltid vara så tillmötesgående.

När Sophie Erhardt tillträdde som prefekt för FyFa 2022 påbörjade hon och ledningsgruppen ett förändringsarbete för att åstadkomma ett starkare och mer enat FyFa, väl rustat för framtiden. Vilka är delarna i detta förändringsarbete? Och hur involveras vi alla på FyFa?

I samarbete med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet, erbjuder Region Stockholm finansiering (ALF) för projekt inom hälso- och sjukvård, medicinteknik, AI, psykisk hälsa och hållbar samhällsutveckling. Följ våra forskare som fått medel via ALF.

Den 1 februari 2025 träder ett nytt avtal för köp av cylindergas i kraft och kommer samma dag att publiceras i avtalskatalogen.

Strålbehandling är en hörnpelare i cancersjukvården. Men under senare decennier har Sverige halkat efter inom området, både när det gäller vårdresurser och forskning. Medicinsk Vetenskap har intervjuat forskarna som vill fortsätta att utveckla en strålande idé.

Strålningsonkologen Alexander Valdman forskar vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Han arbetar för att patienter med cancer i ändtarmen ska få färre biverkningar av sin behandling.

Neuroblastom är en ovanlig sjukdom som drabbar barn, ofta före två års ålder. En del föds med sjukdomen. Barnkirurgen Jakob Stenman undersöker om målsökande, radioaktiva läkemedel kan fungera bromsande hos dem som har den allvarligaste formen.

Strålbehandling kan ge långsiktiga hudskador hos cancerpatienter. Ny forskning visar att strålningen skapar ett minne i hudcellerna som försvårar läkning, men också att antikroppar kan hjälpa till att återställa skadan.

När Louise Karlsson behandlades för bröstcancer fick hon en strålskada i lungan. Nu vill hon att fler ska känna till att det kan hända.

Loke Lassen genomgick som barn en tuff behandling med bland annat helkroppsstrålning. I dag lever hon med bieffekterna av behandlingen som räddade hennes liv.