Högre ålder kopplas till sämre kliniskt förlopp vid depression
Högre ålder bland vuxna med depression kan vara förknippad med ett mindre gynnsamt sjukdomsförlopp på lång sikt. En ny studie, publicerad i BMJ Mental Health av forskare vid Karolinska Institutet och Amsterdam University Medical Center, visar att symtom på depression och ångest minskade långsammare med stigande ålder och att äldre deltagare oftare hade ett kroniskt depressionsförlopp.
Depression och ångest har ofta ett långvarigt eller återkommande förlopp, men tidigare studier har gett motstridiga resultat om huruvida prognosen skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. Det har också varit oklart om eventuella åldersskillnader kan förklaras av faktorer som förändras med åldrandet, exempelvis fysisk hälsa, livsstil, sociala förhållanden eller behandling.
Forskare undersökte 1 701 personer i åldern 18 till 65 år med pågående depression, ångestsyndrom eller båda diagnoserna inom ramen för Netherlands Study of Depression and Anxiety (NESDA). Deltagarna bedömdes kliniskt vartannat år under en sexårsperiod.
Långsammare förbättring vid depression
Även om symtomen generellt minskade över tid, visade resultaten att både depressiva symtom och ångestsymtom avtog med stigande ålder. Forskarna undersökte även om deltagarna upplevde tidig remission, sen remission, återfall eller ett kroniskt sjukdomsförlopp, och fann att ett kroniskt förlopp var vanligare med stigande ålder. Sambandet drevs huvudsakligen av depression, medan forskarna inte fann några tecken på åldersskillnader i förloppet vid ångestsjukdomar.
– Våra resultat tyder på att ålder i sig kan ge kliniskt relevant information om den långsiktiga prognosen vid depression. Även under vuxenlivet ser vi en gradvis tendens till långsammare förbättring och ökad kronisk sjukdom med stigande ålder, säger Federico Triolo, postdoktor vid Aging Research Center, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.
Intressant nog kunde sociala faktorer, livsstilsfaktorer, fysisk hälsa och kliniska faktorer som varierade med åldern, inte förklara den långsammare minskningen av depressiva symtom vid stigande ålder. Detta tyder på att även andra processer som är relaterade till åldrande kan vara inblandade.
Resultaten kan motivera mer åldersanpassad depressionsvård
Enligt forskarna understryker resultaten vikten av fortsatt klinisk uppmärksamhet på depression genom hela vuxenlivet, särskilt i takt med att patienterna blir äldre.
– Ålder ska inte tolkas som avgörande för den enskilda patientens utfall, men våra resultat tyder på att kliniker kan behöva vara särskilt uppmärksamma på risken för kvarstående depression med stigande ålder. Tätare uppföljning och en snabb anpassning och optimering av behandlingen kan vara särskilt viktigt, säger Federico Triolo.
Forskarna betonar att studien är en observationsbaserad studie och därför inte kan fastställa varför depression hade ett mindre gynnsamt förlopp med stigande ålder. Studien omfattade dessutom endast personer upp till 65 års ålder, vilket innebär att resultaten inte automatiskt kan överföras till personer i äldre åldersgrupper.
Studien genomfördes med data från Netherlands Study of Depression and Anxiety och involverade forskare från Karolinska Institutet och Amsterdam UMC. Studien finansierades med stöd från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF).
Publikation
Six-year clinical course of depressive and anxiety disorders: analysis by age
Federico Triolo, Laura KM Han, Hans W Jeuring, Erik J Giltay, Brenda WJH Penninx
BMJ Mental Health, 6 oktober 2026. Doi: 10.1136/bmjment-2026-302895