Barn till mammor med medfött hjärtfel har ökad risk för utvecklingsmässig sårbarhet
Barn vars mammor har medfött hjärtfel bedöms något oftare ha svårigheter inom till exempel språk, kommunikation och social förmåga i samband med skolstart. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och University of British Columbia som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.
– Barn som bedömdes vara utvecklingsmässigt sårbara hade inte nödvändigtvis en klinisk diagnos, och det är viktigt att komma ihåg att de flesta barnen till mammor med medfött hjärtfel utvecklades normalt, säger Zakir Hossin, forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och University of British Columbia.
Forskarna analyserade data från över 250 000 barn födda i British Columbia i Kanada mellan 1995 och 2016. Vid 5–6 års ålder fick barnens lärare fylla i ett standardiserat formulär om barnens utveckling och skolmognad inom fem områden: språk och kognition, social förmåga, känslomässig mognad, kommunikationsförmåga samt fysisk hälsa och välbefinnande.
Cirka vart fjärde barn vars mammor hade medfött hjärtfel bedömdes vara utvecklingsmässigt sårbart i två eller fler av dessa områden. Motsvarande andel bland barn till mammor utan hjärtfel var cirka vart sjätte barn (knappt 17 procent). Skillnaden kvarstod även efter att forskarna tagit hänsyn till faktorer som mammans ålder, sociala förhållanden och andra hälsotillstånd.
Fler blir gravida
Sambandet var tydligast hos barn vars mammor hade mer allvarliga former av medfött hjärtfel. I den gruppen var risken för utvecklingsmässig sårbarhet nästan dubbelt så hög jämfört med barn till mammor utan medfött hjärtfel. Forskarna såg också att för tidig födsel bara förklarade en liten del av sambandet.
– Tack vare bättre hjärtsjukvård når allt fler kvinnor med medfött hjärtfel vuxen ålder och kan bli gravida, vilket är väldigt glädjande. Våra resultat understryker vikten av att erbjuda extra stöd och uppföljning före, under och efter graviditeten, så att barnen och familjerna kan få den hjälp de behöver så tidigt som möjligt, säger Neda Razaz, lektor och docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Forskarna betonar att mekanismerna bakom sambandet ännu inte är klarlagda. Det krävs ytterligare forskning för att reda ut vilken roll faktorer under fosterlivet, genetiska faktorer eller miljöfaktorer efter födseln har.
Studien är finansierad av Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd), Hjärt-Lungfonden samt Canadian Institutes of Health Research. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
“Maternal congenital heart disease and risk of child developmental vulnerability in early school age: A population-based cohort study”, Muhammad Zakir Hossin, Anne Gadermann, Edit Nagy, Randip Gill, Monique Gagné Petteni, Jonas Faxén, Neda Razaz, PLOS Medicine, online 2 juli 2026, doi: 10.1371/journal.pmed.1004890.