Publicerad: 2018-12-20 01:00 | Uppdaterad: 2018-12-20 01:00

4,5 MSEK till Rodrigo Fernandez Gonzalo för sin forskning om skelettmuskulaturens och immunförsvarets förändringar vid tyngdlöshet

Rodrigo Fernandez Gonzalo på avdelningen för klinisk fysiologi har fått ett spännande anslag på 4,5 MSEK från Rymdstyrelsen för sitt projekt om mekanismerna bakom de förändringar som sker i skelettmuskulaturen och immunförsvaret vid tyngdlöshet.

Foto på Rodrigo Fernandez Gonzalo, Institutionen för laboratoriemedicin
Rodrigo Fernandez Gonzalo, Avdelningen för klinisk fysiologi, Institutionen för laboratoriemedicin. Foto: Private

Grattis RodrigoNär man tittar på rymdstyrelsens hemsida står det: "Rymdstyrelsen stöder i första hand forskningsprojekt som utnyttjar utrustning i rymden, på sondraketer och under höghöjdsballonger."

Berätta mer, varför har du finansierats av rymdstyrelsen?

Historiskt har Rymdstyrelsen haft ett starkt engagemang för forskningsfrågor som rör människors hälsa under rymdexpeditioner. Mitt projekt är inriktat på att undersöka mekanismerna bakom de fysiologiska förändringar som orsakas av tyngdlöshet, med fokus på skelettmusklerna. Vi utvärderar också olika motåtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av längre rymdfärder. Detta är ett viktigt uppdrag för alla rymdorganisationer som förbereder sig för resor till Mars och månen.

Vad handlar forskningen i projektet om?

Projektet kommer att undersöka hur våra gener är inblandade i att reglera de kroppsliga förändringar som ses vid avsaknad av gravitation hos människor. I synnerhet kommer vi att fokusera på en del av det genetiska maskineriet som ännu inte är kartlagd, nämligen långa icke-kodande RNA molekyler. Vi kommer att samla in muskelvävnadsprover och blod, samt utföra magnetisk resonanstomografi och röntgenabsorptiometri för att mäta ben-, muskel- och fettmassa samt genomföra flera olika tester av fysisk funktionsförmåga. Detta gör det möjligt för oss att koppla ihop de molekylära mekanismerna på cellnivå med förändringarna på helkroppsnivå, till exempel förlust av muskelmassa. 

Eftersom det är nästan omöjligt att undersöka dessa faktorer under faktiska rymdfärder kommer vi att använda bed-restanläggningar från europeiska rymdorganisationen (ESA). Total sängvila (bed rest) anses vara en bra analog till rymdflygning och erbjuder nödvändig kontroll av den omgivande miljön. Vi har fått denna möjlighet eftersom ESA för några veckor sedan valde ut detta projekt för de kommande 60-dagars studierna kring bed rest som ska genomföras i Toulouse (Frankrike) och Planica (Slovenien) under 2021 och 2022. Dessutom kommer dessa studier att vara de första fullskaliga bedrestexperimenten som utvärderar konstgjord gravitation (centrifugering) som en strategi att motverka de negativa effekterna av sängvila/tyngdlöshet.

Vad betyder dessa pengar för projektet?

Utan stödet från SNSA skulle vi inte kunna genomföra projektet som planerat. Under förberedelserna var vi tvungna att förbereda två parallella ansökningar, en till ESA och den andra till den svenska Rymdstyrelsen. Som jag nämnde valde ESA att stödja vårt projekt för några veckor sedan. ESA finansierar inte enskilda forskare, men de täcker alla kostnader i samband med bedreststudierna, inklusive testning och provtagning. Genom finansieringen som erhållits genom Rymdstyrelsen kan vi ytterligare täcka lönekostnader, utrustning, resor, laboratorieexperiment och analyser.

Vad är din och KI: s del i projektet?

Detta är ett internationellt projekt med tre forskarlag, ett från Frankrike lett av Dr Jean-Pol Frippiat, ett annat från Slovenien med Igor Mekjavic och Adam McDonnell, och vårt team på KI, som består av mig själv som huvudansvarig, samt Eric Rullman, Tommy Lundberg och Patrik Sundblad. Vi på KI är den ledande partnern som ansvarar för majoriteten av experimenten och dataanalys. Våra medarbetare från Frankrike kommer att fokusera på undersökningar kring de vita blodcellerna (leukocyter), medan våra slovenska partners kommer att bidra med sin expertis kring bedreststudier.

I en perfekt värld - vad skulle du vilja uppnå med din forskning?

Jag tror att kunskapen från detta projekt kan vara till hjälp när man utformar strategier för att motverka de negativa effekterna av tyngdlöshet på människokroppen. Dessutom kan våra resultat från undersökningarna av muskler, ben och immunsystem användas för att identifiera vissa biologiska markörer som har betydelse när man väljer besättningsmedlemmar eller övervakar astronauternas hälsa under långvariga rymduppdrag. Informationen kan också vara värdefull för andra tillstånd som påverkar skelettmuskulaturen och immunsystemet, till exempel åldrande och cancer. Således är detta projekt intressant även ur ett kliniskt perspektiv ”på jorden”.

Om Rodrigo

Anställd som: Assistant professor, på avdelningen för klinisk fysiologi.

Familj: Gift och har två barn, en 8-årig dotter och en 4-årig son. Ett till barn väntas under 2021!

Bakgrund: Uppvuxen i Burgos (Spanien), studerade på University of León (Spanien) och Ghent University (Belgien). Började på KI som postdok den 2011.

Hobbys: Alla typer av träning, utomhusaktiviteter, resa, historiska romaner.