Publicerad: 2026-11-16 13:12 | Uppdaterad: 2026-11-16 15:10

Studie om vad som avgör hur det går för barn som föds för tidigt

Neonatal bebis. Foto: Johan Bergmark

Barn som föds före graviditetsvecka 28 kallas extremt för tidigt födda. Allt fler av dem överlever i dag, men hur det går för barnen därefter kan se mycket olika ut. Forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vill nu förstå vad som gör att vissa av dessa barn klarar sig bättre än väntat, trots den allt för tidiga start i livet.

En fullgången graviditet varar omkring 40 veckor. Extremt för tidigt födda barn kan senare i livet få svårigheter med exempelvis tänkande, motorik, beteende, känsloreglering, sociala relationer eller psykisk hälsa. Vissa av dessa svårigheter märks inte förrän längre fram i barndomen. Samtidigt varierar utvecklingen mycket mellan dessa barn. Biologisk sårbarhet spelar roll, men inte det enda som avgör hur barnets framtid ser ut.

I en ny forskningsöversikt beskriver forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, hjärnan hos extremt för tidigt födda barn inte enbart som skadad eller sårbar, utan som ett system som fortsätter att utvecklas och anpassa sig efter födseln, med god förmåga till återhämtning. Hjärnans utveckling formas av flera saker samtidigt: vården på neonatalavdelningen, tidiga sinnesintryck och relationer, familjens situation och det omgivande samhället.

Nelly Padilla. Foto: Privat

– Vi vill förstå varför barn som exponerats för en till synes liknande grad av för tidig födsel ändå kan följa olika utvecklingsvägar. Vilka tidiga förändringar i hjärnans utveckling är viktiga, och vilka går att påverka? Varför klarar sig vissa barn bättre än förväntat trots stor biologisk risk i nyföddhetsperioden? Och vilka biologiska faktorer, familjefaktorer, miljöfaktorer och faktorer i vården kan skydda den hjärna som fortfarande utvecklas? säger Nelly Padilla, docent på institutionen för kvinnor och barns hälsa.

Forskningen bedrivs inom professor Ulrika Ådéns forskargrupp, som studerar hjärnans utveckling och långtidsutfall efter extremt för tidig födsel. Gruppen kombinerar uppgifter från nyföddhetsperioden med upprepad avbildning av hjärnans struktur och funktion, beräkningar av hur hjärnans nätverk är organiserade, bedömningar av barnens utveckling samt information om familjens och de socioekonomiska förhållandena.

Ett särskilt fokus i forskningen är att förstå sårbarhet och motståndskraft: varför en del barn utvecklar svårigheter medan andra klarar sig bättre än förväntat, trots stor biologisk risk tidigt i livet. På sikt hoppas forskarna att detta ska göra det möjligt att upptäcka risk- och skyddsfaktorer tidigare, så att barn och familjer kan få mer individanpassat och tidigt stöd. Målet är inte enbart bättre kognitiva resultat, utan också bättre relationer, delaktighet och livskvalitet för barnen. 

Se studien för information om finansiering och eventuella rapporterade intressekonflikter.

Publikation

"Brain health in children born extremely preterm: a multidimensional perspective", Nelly Padilla, Samson Nivins, Hedvig Kvanta, Maria Örtqvist, Alicia Spittle, Dominic Wilkinson, Ulrika Ådén. The Lancet Child & Adolescent Health, online 13 november 2026, doi: 10.1016/S2352-4642(26)00245-2.