Publicerad: 2020-12-17 17:27 | Uppdaterad: 2020-12-23 12:44

Resursgrupp på KI ska stärka beredskapen inför kommande kriser

Träblock med ikon på människa på turkos bakgrund
KIRP ska stärka beredskapen inför kommande kriser Foto: Getty Images

Coronapandemin slog hårt på samhället globalt, även om hotet varit känt sedan länge. Sedan pandemin utbröt har KI:s rektor Ole Petter Ottersen tillsatt åtta resursgrupper för att skapa långsiktig hållbarhet och beredskap. Den senast tillsatta gruppen, interdisciplinär resursgrupp post-pandemin (KIRP), ska samla erfarenheter från pandemin och bidra till att förbättra och stärka beredskapen inför kommande kriser.

Lars I. Eriksson, professor i anestesi och intensivvård.
Lars I. Eriksson, professor i anestesi och intensivvård. Foto: Privat

Tanken med KIRP är att samla in och strukturera all kunskap och erfarenhet från den pågående pandemin för att ta fram förslag på åtgärder och insatser som universitetet behöver vidta för att kunna stå ännu bättre rustat i händelse av en ny framtida pandemi, olycka, och/eller annan samhällskris.

– Arbetet kommer ske brett och samtliga expert- och resursgrupper kommer delta med ledamöter i arbetet. Karolinska Institutet har haft en viktig roll såsom ett ledande medicinskt universitet och vi vill att KI fortsätter att på ett koordinerat sätt bidra till att ett vetenskapligt förhållningssätt värderas högt av svenska myndigheter under den pågående krisen, säger Lars I Eriksson, professor i anestesiologi och intensivvård vid institutionen för fysiologi och farmakologi, KI, och sammankallande för gruppen.

Porträtt av Hans-Gustaf Ljunggren.
Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid institutionen för medicin, Huddinge. Foto: Ulf Sirborn

Viktigt att samla expertfunktioner

Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, KI, är en av experterna i resursgruppen. Hans roll är att aktivt delta i en av tre definierade arbetsgrupper. Han menar att det är viktigt att alla samhällsaktörer bidrar utifrån sina erfarenheter och kunskap för att stå bättre rustade i framtiden.

– Detta gäller också universiteten, inklusive Karolinska Institutet, vars forskare spelat en viktig roll i att förmedla kunskap och tolka nya data under covid-19-pandemin.

Anna Mia Ekström, klinisk professor i global infektionsepidemiologi vid institutionen för global folkhälsa, KI, leder gruppen för folkhälsa inom KIRP. Hon menar att vi kan dra många lärdomar av den pågående pandemin.

Anna Mia Ekström
Anna Mia Ekström Foto: Martin Stenmark

– Det är slående hur illa förberedda alla länder var inför något vi kanske borde ha kunnat förutspå kunde bli ett reellt hot. Bristen på global samordning och solidaritet behöver åtgärdas inför framtiden så att vi står bättre rustade inför nästa kris, säger hon.

En viktig frågeställning som resursgruppen står inför är hur företrädare från KI bättre ska kunna bistå med expertkompetens för hälso- och sjukvården, för myndigheter och övriga delar av det omgivande samhället.

– Det är viktigt att vi analyserar både de positiva och de negativa hälsoeffekterna som samhällets fokus på covid-19 har haft på folkhälsan. Det blir inte minst viktigt under den covid-19-vaccination som planeras i Sverige och världen, där ett objektivt och vetenskapligt förhållningssätt är helt nödvändigt för att bibehålla människors tilltro till myndigheter och globala institutioner, säger Anna Mia Ekström.

Uppdraget till KIRP är:

  • att fungera som en resurs och ett stöd till KI:s ledning.
  • att koppla samman och använda befintliga nätverk och kanaler som etablerats av de tidigare utsedda resursgrupperna under den initiala fasen av pandemin, samt samverka med såväl Region Stockholm som det svenska samhället.
  • att bidra till att koordinera den breda kompetens som finns på KI för att stärka KI:s forskning post-pandemin och genom detta skapa hållbarhet, utveckla och bygga beredskap för framtida kriser lokalt, nationellt och globalt. 
  • att främja och underlätta etableringen av relevanta tvärvetenskapliga forskningsprojekt dels internt på KI, dels i samverkan med hälso- och sjukvården och andra lärosäten.
  • med utgångspunkt i erfarenheterna från covid-19, identifiera de viktigaste kunskapsluckor och samverkansluckor som måste fyllas inför kommande pandemier.