Publicerad: 2012-02-23 16:00 | Uppdaterad: 2022-02-23 16:07

Oönskat ljud negativt för hälsan

Fler än två miljoner svenskar utsätts dagligen för vägtrafikbuller i sin boendemiljö och 25 procent upplever att de störs av buller på jobbet. Bullret gör oss inte bara stressade och irriterade, det ökar också risken för hjärt-kärlsjukdom.

Kvinna som står på en gata och håller för öronen.
Oönskat ljud kan vara dåligt för hälsan på flera sätt (genrebild). Foto: Getty Images

Text: Karin Tideström. Publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 1 2012

Buller brukar definieras som oönskat ljud. Ljud som uppskattas av en person kan alltså vara buller för en annan. I vårt moderna samhälle finns bullret överallt. Ljuden kommer från väg, tåg- och flygtrafiken, från andra människor, från fläktar, datorer och maskiner. Vi utsätts både hemma och på arbetet. Trots att buller är den miljöstörning som drabbar flest personer i Sverige vet man fortfarande relativt lite om hur det egentligen påverkar oss. Men att det påverkar oss står helt klart.

Buller ökar risken för högt blodtryck

Göran Pershagen, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, forskar bland annat om kopplingen mellan buller och hjärt-kärlsjukdom. Han har undersökt sambandet mellan flygbuller och risken att drabbas av högt blodtryck, och resultaten var tydliga. Ju mer flygbuller man utsätts för, desto större är risken för högt blodtryck.

– Sambandet var starkast hos män. Hos kvinnor som utsätts för buller har vi istället sett en högre nivå av stresshormonet kortisol i saliven, säger han.

I en annan studie vid Institutet för miljömedicin hittades ett samband mellan vägtrafikbuller och hjärtinfarkt. Den kopplingen var inte lika stark, men när forskarna renodlade resultaten och enbart tittade på personer som inte utsattes för några andra bullerkällor i sin vardag fann de ett måttligt samband.

– Allt fler undersökningar visar på negativa konsekvenser av buller, säger Göran Pershagen.

Professor Göran Pershagen, foto: IMM.

Resultaten förvånar honom inte. Man kan se effekter av stresskaraktär hos personer som utsätts för starka ljud, och man vet att stress och störd nattsömn ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

– Rent mekanistiskt är det inga konstigheter. Men det återstår fortfarande att bevisa sambanden säkert och kunna uppskatta riskerna, säger Göran Pershagen.

Olika människor är olika känsliga för bullret. Personer som klassas som ljudkänsliga uppvisar starkare stressreaktioner än andra. Mats Nilsson, docent vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, är knuten till forskargruppen på institutet för miljömedicin där han bidrar med mer psykologiska infallsvinklar på bullrets effekter.

Inom psykologin talar man om ljudkänslighet som en personlighetsegenskap som förmodligen har både genetiska och psykosociala orsaker. Det handlar alltså inte i första hand om att man har känsligare hörsel, utan snarare att man är extra känslig för stimuli och har svårt att utestänga distraktioner.

– Man har till exempel tittat på ventilationsbuller och funnit förhöjd nivå av kortisol i saliven hos ljudkänsliga personer, säger han.

Stress ökar känsligheten

– Vi har en begränsad mängd resurser. Är man avspänd är det lättare att hantera stimuli, men har man redan förbrukat sina resurser kommer nya stimuli att upplevas som stressande. I en bullrig skolmiljö kan barns inlärning påverkas negativt. Kontorslandskap kan också innebära problem, säger Mats Nilsson.

En vanlig fråga är om vi skadas mindre av ljud vi tycker om än av oönskade ljud. Där ger forskningen inget entydigt svar. När det gäller hörselskador märks inga skillnader om personen själv valt att lyssna på hög musik eller om han eller hon varit utsatt för oönskat buller. Men för upplevelsen kan ljudkällan spela roll. Flygbuller upplevs exempelvis vanligen som mer störande än tågbuller vid samma ljudnivå.

– Det tyder på att det finns en psykologisk komponent i upplevelsen. Vi kanske har en mer positiv attityd till tåg och uppfattar dem som mindre miljöstörande. Men det kan också vara ljudets sammansättning som påverkar, tågbuller dämpas till exempel effektivare än flygbuller av bostäders väggar och fönster, säger Mats Nilsson.

I en studie vid Karolinska Institutet som mätte blodtryckshöjningar i sömnen märktes dock ingen skillnad mellan dem som var utsatta för vägtrafikbuller och dem som var utsatta för flygbuller, blodtrycket steg lika mycket hos båda grupperna vid samma ljudnivå.

– Riktigt starka ljud ger oss fysiska stresspåslag oavsett varifrån de kommer, säger Mats Nilsson.

Vägtrafiken är i dag den största bullerkällan i Sverige, och antalet invånare som störs av vägbuller ökar stadigt i och med att allt fler flyttar in till städerna och nya bostäder byggs nära trafikerade vägar. Näst efter vägtrafiken störs vi mest av våra grannar, enligt Socialstyrelsens senaste miljöhälsorapport. Och ljud från grannar upplevs ofta som mycket stressande.

– Då är det förmodligen inte bara ljudet vi störs av. Vi tycker dessutom att bullret är onödigt och inte borde vara där, och det kan göra oss extra irriterade, säger Mats Nilsson.

Lågintensivt buller kan göra oss trötta

Efter vägtrafik och grannar kommer flyg-, tåg- och ventilationsbuller. När det gäller lågintensivt buller som ljud från fläktar och elektronisk utrustning är effekterna ännu inte helt klarlagda. Det är oklart om det har någon fysisk effekt, men att det ofta upplevs som störande vet man. Lågintensivt buller kan göra oss trötta och påverka vår prestationsförmåga.

– Alla har väl upplevt känslan av lättnad när någon surrande apparat eller ventilation plötsligt stängs av.

Det finns också studier som visar att barn som utsätts för flygbuller i skolan presterar sämre på inlärningstest än andra barn, säger Mats Nilsson.

Håll koll på ljudnivån

Du kan själv hålla koll på ljudnivån i ett rum genom att ladda hem en decibelmätarapp till din smartphone. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer bör ljudet på en konsert inte överskrida 100 dBA i medelnivå och 115 dBA i maxnivå. I konsertlokaler där barn under 13 år vistas får ljudet inte överstiga 97 dBA i medelnivå och 110 dBA i maxnivå.

Högt buller kan förstås också skada vår hörsel. Ann-Christin Johnson (1955-2021), docent vid centrum för hörsel- och kommunikationsforskning vid Karolinska Institutet, forskar bland annat om hörselskador av höga ljudnivåer i arbetslivet. Det är de så kallade hårcellerna inne i hörselsnäckan som skadas av långvarigt, högt buller. Hårcellerna omvandlar ljudvågorna i örat till elektriska impulser som leds till hjärnan, och när en hårcell dött kan den inte återskapas igen.

Omkring 400 000 svenskar är i dag utsatta för skadligt buller på sin arbetsplats och hörselskador ligger på fjärde plats i arbetsskadestatistiken. Värst drabbade är arbetsplatser inom industrin. Men även i skolor och förskolor kan ljudnivån vara hög. 25 procent av alla arbetstagare upplever att de störs av buller.

– Vi har visserligen blivit mer medvetna, men antalet godkända arbetsrelaterade hörselskador ligger ändå stadigt på runt 900 till 1000 per år, säger Ann-Christin Johnson.

En relativt ny bullermiljö där ljudnivån ofta överskrider gränserna för vad vår hörsel klarar av är barer, klubbar och konsertlokaler. Både besökare och personal drabbas och många musiker får hörselskador och tinnitus.

– Det övergående pipande ljudet man kan höra när man stått för nära en högtalare är en varningsklocka, örat talar om att det inte mår bra. Upprepad exponering för så höga ljud kan ge permanenta hörselskador, säger Ann-Christin Johnson.

Hörselskador hos unga ökar

Även hörselskador hos unga ser ut att öka. Den stora befolkningsundersökningen NHANES i USA visar att hörselskadorna hos amerikanska ungdomar ökat från 15 till 19 procent mellan åren 1988-1994 och 2005-2006. En möjlig förklaring är att unga spelar allt högre musik i sina mp3-spelare.

Telefoner med headset kan också utgöra en risk för hörseln om man har för hög volym i lurarna. Diskussioner pågår om vilken typ av hörlurar som är skonsammast mot våra öron, men där är forskningsresultaten inte entydiga. Vissa hävdar att utanpåliggande hörlurar är bättre, medan andra hävdar att man då höjer volymen mer, vilket påverkar hörseln negativt.

– En bra tumregel, vare sig man pratar i telefon eller lyssnar på musik, är att man inte ska höja volymen så mycket att ljudet överröstar vanligt tal i omgivningen, säger Ann-Christin Johnson.

Text: Karin Tideström. Publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 1 2012

Leta vidare på ki.se