Oönskat ljud negativt för hälsan

Resultaten förvånar honom inte. Man kan se effekter av stresskaraktär hos personer som utsätts för starka ljud, och man vet att stress och störd nattsömn ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

– Rent mekanistiskt är det inga konstigheter. Men det återstår fortfarande att bevisa sambanden säkert och kunna uppskatta riskerna, säger Göran Pershagen.

Olika människor är olika känsliga för bullret. Personer som klassas som ljudkänsliga uppvisar starkare stressreaktioner än andra. Mats Nilsson, docent vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, är knuten till forskargruppen på institutet för miljömedicin där han bidrar med mer psykologiska infallsvinklar på bullrets effekter.

Inom psykologin talar man om ljudkänslighet som en personlighetsegenskap som förmodligen har både genetiska och psykosociala orsaker. Det handlar alltså inte i första hand om att man har känsligare hörsel, utan snarare att man är extra känslig för stimuli och har svårt att utestänga distraktioner.

– Man har till exempel tittat på ventilationsbuller och funnit förhöjd nivå av kortisol i saliven hos ljudkänsliga personer, säger han.

Stress ökar känsligheten

– Vi har en begränsad mängd resurser. Är man avspänd är det lättare att hantera stimuli, men har man redan förbrukat sina resurser kommer nya stimuli att upplevas som stressande. I en bullrig skolmiljö kan barns inlärning påverkas negativt. Kontorslandskap kan också innebära problem, säger Mats Nilsson.

En vanlig fråga är om vi skadas mindre av ljud vi tycker om än av oönskade ljud. Där ger forskningen inget entydigt svar. När det gäller hörselskador märks inga skillnader om personen själv valt att lyssna på hög musik eller om han eller hon varit utsatt för oönskat buller. Men för upplevelsen kan ljudkällan spela roll. Flygbuller upplevs exempelvis vanligen som mer störande än tågbuller vid samma ljudnivå.

– Det tyder på att det finns en psykologisk komponent i upplevelsen. Vi kanske har en mer positiv attityd till tåg och uppfattar dem som mindre miljöstörande. Men det kan också vara ljudets sammansättning som påverkar, tågbuller dämpas till exempel effektivare än flygbuller av bostäders väggar och fönster, säger Mats Nilsson.

I en studie vid Karolinska Institutet som mätte blodtryckshöjningar i sömnen märktes dock ingen skillnad mellan dem som var utsatta för vägtrafikbuller och dem som var utsatta för flygbuller, blodtrycket steg lika mycket hos båda grupperna vid samma ljudnivå.

– Riktigt starka ljud ger oss fysiska stresspåslag oavsett varifrån de kommer, säger Mats Nilsson.

Vägtrafiken är i dag den största bullerkällan i Sverige, och antalet invånare som störs av vägbuller ökar stadigt i och med att allt fler flyttar in till städerna och nya bostäder byggs nära trafikerade vägar. Näst efter vägtrafiken störs vi mest av våra grannar, enligt Socialstyrelsens senaste miljöhälsorapport. Och ljud från grannar upplevs ofta som mycket stressande.

– Då är det förmodligen inte bara ljudet vi störs av. Vi tycker dessutom att bullret är onödigt och inte borde vara där, och det kan göra oss extra irriterade, säger Mats Nilsson.

Lågintensivt buller kan göra oss trötta

Efter vägtrafik och grannar kommer flyg-, tåg- och ventilationsbuller. När det gäller lågintensivt buller som ljud från fläktar och elektronisk utrustning är effekterna ännu inte helt klarlagda. Det är oklart om det har någon fysisk effekt, men att det ofta upplevs som störande vet man. Lågintensivt buller kan göra oss trötta och påverka vår prestationsförmåga.

– Alla har väl upplevt känslan av lättnad när någon surrande apparat eller ventilation plötsligt stängs av.

Det finns också studier som visar att barn som utsätts för flygbuller i skolan presterar sämre på inlärningstest än andra barn, säger Mats Nilsson.