Nyhetsarkiv

Lars-Olof Wahlund berättar om frontallobsdemens i senaste avsnittet av KI:s podd Medicinvetarna, #175.

Helena Karlström svarar på lyssnarfrågan #37 ”Vad är CADASIL?” i KI:s podd Medicinvetarna.

Kvinnor som diagnostiseras med premenstruella besvär har en något ökad risk att senare i livet drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet publicerad i Nature Cardiovascular Research.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier. Mediesammanfattningarna återkommer i augusti.

ARC juniors, det vill säga forskningsassistenter, doktorander, postdocs, med flera, tillbringade dagen på Grand Hotel Saltsjöbaden för en skrivretreat fredagen den 31 maj 2024.

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt en tidigare okänd molekyl som kan förklara varför personer med typ 2-diabetes ofta drabbas av muskelsvaghet och muskelförlust – ett tillstånd som har stor inverkan på livskvaliteten och den allmänna hälsan.

Pete Williams, docent och forskargruppsledare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, har utsetts till professor i synvetenskap. Professuren finansieras av Ulla och Ingemar Dahlbergs stiftelse och har det fullständiga namnet "Ulla och Ingemar Dahlbergs professur i synvetenskap med inriktning mot okulär neurobiologi”.

Under sommaren när många är lediga och ej finns på plats på våra campus, har vi begränsade öppettider för våra serviceverksamheter.

Den 7e juli klockan 12:19 aktiverades ett brandlarm inne i matsalen C1012 på grund av rökutveckling i en mikrovågsugn. Larmet innebar att alla som befann sig i Ljusgården behövde utrymma till återsamlingsplatsen (ytan mellan Biomedicum och Aula Medica). Utrymningen gick bra och ingen materiel eller fysiskt skada skedde.

En ny studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att patienter som diagnostiserats med de sällsynta hudcancerformerna mycosis fungoides och Sézarys syndrom löper en avsevärt högre risk att dö i lymfom och infektioner jämfört med den övriga befolkningen. Studien publicerades nyligen i British Journal of Dermatology.

En nyligen publicerad studie i Journal of Physical Activity and Health avslöjar att fysisk aktivitet och stillasittande beteende varierar avsevärt beroende på kön och utbildningsnivå, men mindre så av förekomsten av kronisk sjukdom. Studien, genomförd av forskare vid Karolinska Institutet, ger viktiga insikter i hur olika populationer engagerar sig i fysisk aktivitet och stillasittande beteende.

Personer som överlevt cancer som barn har högre risk att drabbas av svår covid-19, även flera decennier efter sin diagnos. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet publicerad i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Barn som föds med planerade kejsarsnitt löper en ökad risk för att senare få akut lymfatisk leukemi (ALL). Det visar en studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Forskarna betonar att risken fortfarande är låg.

En studie i tidskriften Science presenterar nya, övertygande bevis för att nervceller i hjärnans minnescentrum, hippocampus, nybildas långt in i vuxen ålder. Forskningen från Karolinska Institutet ger svar på en grundläggande och omdebatterad fråga om den mänskliga hjärnans formbarhet.

En ny internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att artificiell intelligens (AI) kan förbättra diagnostiken av tarmparasiter hos barn. Studien, som publicerats i tidskriften Scientific Reports, jämförde traditionell manuell mikroskopi med två AI-baserade metoder för att upptäcka jordöverförda masksjukdomar (STH) i avföringsprover från skolbarn i Kwaleregionen, Kenya.

Patologers granskningar av vävnadsprover från hudcancertumörer blev bättre när de fick hjälp av ett AI-verktyg. Bedömningarna blev mer samstämmiga och patienternas prognoser beskrevs mer pricksäkert. Det visar en studie ledd från Karolinska Institutet, gjord i samarbete med forskare från Yale University.

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har utsett Bahira Shahim vid institutionen för medicin, Solna till en av "framtidens forskningsledare". Totalt inkom 213 ansökningar, varav 16 valdes ut. Forskarna får ett anslag på 15 miljoner kronor vardera under en femårsperiod, samt deltar i ett omfattande ledarskapsutbildningsprogram.

Vill du bidra till att stärka stödet för dekanerna?

Fyra forskare från FyFa, Sophie Erhardt, Harald Lund, Cristiana Cruceanu och Carl Sellgren Majkowitz, får medel från Hjärnfonden. I år gör Hjärnfonden sin hittills största utdelning med 152,8 miljoner kronor.

Forskargruppen Global katastrofmedicin – hälsobehov och insatser har i uppdrag av Socialstyrelsen att bevaka och analysera globala katastrofer. Det innebär bland annat att tillgängliggöra expertis vid katastrofer och fungera som en kunskapsresurs för svenska myndigheter. En ny rapport från Världshälsoorganisationen (WHO), baserad på data och vittnesmål från vårdpersonal i fält, visar att vårdsinsatser i Gaza under våren 2025 allvarligt försvårats av blockader, attacker och inreserestriktioner.

Hjärnfonden gör sin hittills största utdelning till svensk hjärnforskning. I år delas 152,8 miljoner kronor ut till forskningsprojekt inom neurovetenskap. Totalt får 112 forskningsprojekt i Sverige finansiering och 39 av dessa drivs vid KI.

Det var ett fullspäckat program när NVS bjöd på traditionell sommarlunch onsdagen den 18 juni. Förutom en intresserad publik vågade sig även solen fram.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

KI-forskaren och doktorandhandledaren Robert Harris rankas som nummer 5 på listan ”Top 20 LinkedIn Influencers in Sweden in 2025” av den AI-baserade rankningsplattformen Favikon.

Zandra Milton tillträder som ny chefsjurist vid Karolinska Institutet 1 november 2025. Hon efterträder Helén Törnqvist, som går i pension i augusti efter många års uppskattat arbete. Under övergångsperioden är Helena Scarabin tillförordnad chefsjurist.

Konsistoriet har fattat beslut om att förlänga mandatperioderna med sex månader för samtliga vicerektorer, vice ordföranden och lärarledamöter i Fakultetsnämnden och dess tre kommittéer fr.o.m. 1 januari 2026 t.o.m. 30 juni 2026.

Genterapi kan förbättra hörseln hos barn och vuxna med medfödd dövhet eller grav hörselnedsättning, visar en ny studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Alla tio patienter fick bättre hörsel och behandlingen tolererades väl. Studien genomfördes i samarbete med flera sjukhus och universitet i Kina och publiceras i tidskriften Nature Medicine.

Forskare vid Karolinska Institutet vill förbättra vård och rehabilitering med hjälp av ny teknik. Med ett nytt forskningsanslag på 29 miljoner kronor från Vinnova, ska ett kompetenscenter för XR-teknik etableras – något som kan förändra hur barn och unga återhämtar sig efter sjukdom och skador.

Josefin Ullberg vid institutionen för kvinnors och barns hälsa har tilldelats forskningsstipendium från Astma- och Allergiförbundet för sitt projekt om hur barn utvecklar tolerans vid både IgE-medierade och icke-IgE-medierade födoämnesallergier. Fokus ligger på jordnötsallergi och det mindre kända tillståndet FPIES.

Abdel El Manira har valts till ny EMBO-medlem (European Molecular Biology Organization), ett erkännande som inte bara lyfter fram hans viktiga bidrag inom neurovetenskap, utan också ger honom en plattform för att påverka vetenskaplig forskning samt stärka forskningssamhällen globalt.

En ny studie publicerad i tidskriften PNAS av forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, har identifierat 18 potentiella läkemedelsmål för behandling av multipel skleros. Studien kan bana väg för nya behandlingsmetoder och läkemedelsutveckling.

Stephan Teglund har avlidit. Han efterlämnar barn och hustru Anna Norrby-Teglund, professor vid institutionen för medicin i Huddinge. Som chef vittnar hans medarbetare om den trygga punkt har var för alla, en förebild som ledde med både hjärta och hjärna.

Patientsamverkan i kliniska studier ökar forskningens relevans, underlättar rekryteringen av forskningspersoner samt ökar bibehållet deltagande av forskningspersoner i studier. Under hösten erbjuder Forum Stockholm-Gotland i samarbete med EUPATI Sverige möjlighet för din forskargrupp att boka in en workshop om patientsamverkan i studier under oktober-november. Workshopen riktar sig till forskargrupper som är verksamma inom akademi/hälso- och sjukvård i Region Stockholm.

Det finns en uppfattning om att vanliga läkemedel som till exempel Ipren och SSRI-preparat kan utlösa tarmsjukdomen mikroskopisk kolit (MC). Men en ny studie från Karolinska Institutet och Harvard Medical School tyder på att så inte är fallet – vilket innebär att patienter med MC inte behöver sluta ta viktiga läkemedel.

Akademiska Hus och KI har länge samarbetat i frågor om hållbar utveckling på campus. Genom ett nytt hållbarhetsavtal fördjupas nu detta arbete ytterligare. Avtalet innehåller en samarbetsmodell med återkommande uppföljning och möjlighet för både medarbetare och studenter att engagera sig, vilket skapar bättre förutsättningar för ett långsiktigt och systematiskt hållbarhetsarbete.

För 13:e gången har Internationella veckan arrangerats av det internationella teamet vid avdelningen för arbetsterapi på NVS. Initiativet, som startade 2012 genom ett samarbete med Uganda via Linnaeus-Palme-programmet, syftar till att skapa en livfull internationell lärandemiljö med fokus på professionell identitet inom hälso- och sjukvård från ett globalt perspektiv.

Antalet nyhetsartiklar med fokus på att förebygga självmord ökade till det dubbla mellan 2000 och 2020. Det visar en kvantitativ innehållsstudie över tio svenska dagstidningars rapportering om självmord.

Den finstämda balansen mellan celldöd och regenerering är avgörande för människors hälsa och livslängd. De flesta mekanismer som ingår i programmerad celldöd (PCD) spelar en viktig roll för den normala vävnadsförnyelsen och reparationen efter skador. Samtidigt kan PCD också störa regenerativa processer och därigenom bidra till utvecklingen av sjukdomstillstånd som cancer, fibros, neurodegenerativa sjukdomar och andra åldersrelaterade tillstånd.

En ny studie visar att både kognitiv beteendeterapi (KBT) och en aktiv kontrollbehandling online ger stora förbättringar för personer med stressrelaterade diagnoser – men effekten varierar beroende på diagnos.

För dig som befinner dig på campus under juni, juli och augusti finns det goda möjligheter till att hålla i träningen hela sommaren.

I maj lanserades den andra omgången av Mats Sundin Postdoctoral Fellowship (MSF) in Human Developmental Health.

KI-forskaren Fredrik Ullén har tilldelats det femte Mensa Foundation Prize för sitt banbrytande arbete inom neurovetenskap, med särskild fokus på expertisens och kreativitetens neuropsykologi, det vill säga de mekanismer i hjärnan som tillåter oss att prestera på hög nivå inom ett visst fält, efter många år av målinriktad träning. Priset uppmärksammar personer vars forskning bidrar till en bättre förståelse av mänsklig intelligens.

Doktor Maximilian Ackermann, som för närvarande arbetar som professor i patologi vid RWTH Universitetskliniker Aachen och Helios Universitetssjukhus Wuppertal, Tyskland, och som anatomist vid Johannes Gutenberg-universitetet i Mainz, tilldelas 2025 års Lennart Nilsson Award för sina enastående bidrag till vetenskaplig bildbehandling, som erbjuder värdefulla insikter om sjukdomar som covid-19 och cancer.

Från och med idag, fredag den 27 juni, har ki.se inklusive nyheter.ki.se, medarbetare.ki.se och utbildning.ki.se en ny söktjänst.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Som en del av Karolinska Institutets stora rekrytering av biträdande lektorer söker Institutionen för medicin, Huddinge (MedH) upp till två biträdande lektorer inom molekylär eller translationell medicin.

Nu tar institutionen för fysiologi och farmakologi nästa steg i sin strategiska satsning. Institutionen utlyser en tjänst som biträdande universitetslektor (BUL) i humanfysiologi eller medicin i extrema miljöer. Parallellt utvecklar FyFa även ett unikt labb för humanforskning, som inkluderar möjlighet till patientnära studier och som också stärker området försvarsrelaterad medicin.

Biologiska läkemedel har förbättrat livet för många med svår astma. Men en ny studie från Karolinska Institutet visar att vissa immunceller med hög inflammatorisk förmåga inte försvinner helt efter behandlingen.

Då användningen av ADHD-läkemedel har ökat kraftigt i Sverige under de senaste 20 åren, behöver vi veta om fördelarna med medicineringen kvarstår eller har förändrats. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i JAMA Psychiatry, visar att ADHD-läkemedel fortsatt minskar risken för självskada, oavsiktliga skador, trafikolyckor och kriminalitet – men effekterna har försvagats i takt med att läkemedlen förskrivs till en allt bredare patientgrupp.

Från och med den 25:e juni rekryterar Karolinska Institutet 20 biträdande lektorer inom olika områden av medicin och folkhälsa, med fokus på excellens och mobilitet. En av dessa tjänster kommer att vara placerad vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP).