Ny studie: Nikotinpåsar är inte ett mildare alternativ för slemhinnan i munnen

Tidigare har kliniska studier som visade om och hur nikotinpåsar påverkar slemhinnan saknats. Karolinska Institutet i samarbete med folktandvården Stockholm har i en forskningsstudie jämfört personer som använder nikotinpåsar med personer som använder traditionellt snus samt personer som inte snusar alls. Studien omfattade 272 personer i åldern 18–30 år och boende i olika socioekonomiska områden.

Nikotinpåsar och traditionellt snus ger olika reaktioner

Resultaten visar att både nikotinpåsar och traditionellt snus kan ge reaktioner i munslemhinnan på platsen för snusets placering, så kallad snuslesion, men att de kan se olika ut.

Vid användning av traditionellt snus sågs oftare en förtjockad munslemhinna, så kallad hyperkeratos, vilket är helt i linje med tidigare studier. Hos personer som använde nikotinpåsar sågs däremot oftare rodnad och andra, mer inflammatoriska reaktioner. Även om det var fler i gruppen som använde traditionellt snus som uppvisade en snuslesion, var reaktionen hos flera av dem som använde nikotinpåsar mer aggressiv, med rodnad och sår.

– Studien visar att nikotinpåsar inte kan betraktas som ett skonsamt alternativ för slemhinnan. De inflammatoriska reaktioner vi ser vid nikotinpåsar behöver tas på allvar, säger Karin Garming Legert.

Andra skador av nikotinpåsar än traditionellt snus

Studien visar också en tydlig skillnad i hur reaktioner i munslemhinnan utvecklas vid användning av traditionellt snus respektive nikotinpåsar.

Vid användning av traditionellt snus och nikotinpåsar sågs ett tydligt samband mellan ökad användning och mer uttalad förtjockning av munslemhinnan. För nikotinpåsar sågs däremot inget tydligt samband mellan de röda, inflammatoriska förändringarna och hur många nikotinpåsar som användes eller hur länge man snusat. I stället visade användare av nikotinpåsar en större individuell variation i hur slemhinnan påverkades.

– Med nikotinpåsar ser vi mer varierande reaktioner i slemhinnan. Hos vissa uppstår reaktioner relativt tidigt och vissa påverkas inte alls. Icke publicerade resultat visar också att läkningen i vissa fall tenderar att ta lång tid. Det gör att vi har svårare att förutsäga hur du som individ kan påverkas, säger Karin Garming Legert.

Mintsmak kan öka risken för reaktioner

Studien visade även att nikotinpåsar med mintsmak gav mer uttalade reaktioner i munslemhinnan. Detta samband nådde dock inte statistisk signifikans och bör därför tolkas med försiktighet.

Det behövs mer forskning för att få en djupare förståelse kring hur innehållet i nikotinpåsar och olika smaksättningar påverkar munslemhinnan. Den här studien hjälper tand- och sjukvård att ge rätt råd till patienter kring effekten av snusprodukter. Den ger oss också lärdomar om vilken riktning vidare forskning bör ta.

Kort om resultaten:

• Allt snus kan orsaka skada.
• 79% av de som använde nikotinpåsar hade reaktioner i munslemhinnan, jämfört med 89% av de som använde traditionellt snus.
• Reaktionerna i munslemhinnan skiljde sig mellan snussorterna: vid användning av nikotinpåsar fick fler sår och inflammationer i munnen men även förtjockning av munslemhinnan. Vid användning av traditionellt snus förtjockades munslemhinnan.
• Vid användning av traditionellt snus ökade förändringen i munslemhinnan ju mer man snusade. Vid användning av nikotinpåsar sågs inget tydligt sådant samband.
• De fall av sår i munslemhinnan som fanns sågs endast hos de som använde nikotinpåsar.
• Ingen ökad risk för karies eller tandlossning kunde observeras under upp till sex års användning varken hos de som snusade nikotinpåsar eller traditionellt snus. 

Detaljer om studien:

• Studien är en klinisk tvärsnittsstudie genomförd mellan 2023 och 2025
• Totalt deltog 272 personer i åldern 18–30 år
• Studien är rapporterad i enlighet med STROBE‑riktlinjer
• Munslemhinnan bedömdes kliniskt enligt två standardiserade graderingssystem som utvecklades specifikt för studien

Forskargrupp:

Forskningsledare: Karin Garming Legert, docent och övertandläkare Karolinska Institutet
Forskningstandläkare: Masoumeh Daneshian, tandläkare Folktandvården Stockholm
Projektansvarig Folktandvården: Lars Fredriksson, medicine doktor och övertandläkare Folktandvården Stockholm
Forskningschef Folktandvården: Pia Skott, medicine doktor, övertandläkare, FoUUI-chef, Folktandvården Stockholm