Mer träffsäker diagnostik och behandling av prostatacancer

Vad forskar du om?

– Jag forskar om prostatacancer, den vanligaste cancerformen hos män. Genom att kombinera biomarkörer, genomik och bilddiagnostik med hjälp av statistiska metoder och maskininlärning utvecklar jag nya metoder för individualiserad diagnostik och behandling. Dessa testar jag sedan i kliniska prövningar.

Hur långt har ni kommit?

– Ett test som vi har utvecklat för att bedöma risk för prostatacancer används idag på sjukhus runt om i världen, bland annat här i Stockholm. Det väger samman genetiska faktorer, biomarkörer och kliniska data för att bedöma vem som bör utredas vidare.

– Vi har också tränat ett AI-system att identifiera prostatacancer i mikroskopbilder av vävnadsprover. Resultaten är lovande; bedömningarna blir i nivå med de bästa patologerna i världen. Nu arbetar vi med verktygets robusthet, så att till exempel byte av apparatur inte påverkar utfallet. En första klinisk prövning är på gång.

– Vad gäller behandling har det på kort tid kommit en rad nya läkemedel som förbättrar överlevnaden för män med spridd prostatacancer. Problemet är att sjukvården inte vet vilken patient som kommer att ha nytta av vilket läkemedel. Vi är i gång med en klinisk studie i Sverige, Norge, Belgien och Schweiz där vi utifrån genetik och kliniska data försöker lära oss att förutsäga behandlingssvar.

– Jag samarbetar även med amerikanska forskare i en stor studie för att förbättra diagnostiken av bröstcancer genom att individualisera kontrollerna vid mammografi, i stället för att alla kvinnor undersöks på samma sätt, oavsett risk.

Vad vill du uppnå?

– Ett viktigt mål för min forskning är att möjliggöra screening för prostatacancer. Det har inte funnits tidigare eftersom nackdelarna har varit större än fördelarna, men nu känns det nära. Flera regioner är nu i gång och prövar screening. Vår forskning har bidragit till det.

Text: Anders Nilsson
Först publicerad på engelska i skriften ”From Cell to Society 2022”