Lennart Nilsson i tätt samarbete med forskarna under sin livstid
Den världsberömda fotografen Lennart Nilsson har som tidigare meddelats avlidit. Han föddes den 24 augusti 1922 och avled den 28 januari 2017. Lennart Nilsson började fotografera tidigt och som 16-åring sålde han sin första bild till Dagens Nyheter. I samband med sin 90-årsdag donerade han sin fotoutrustning till Karolinska Institutet där han varit verksam från 1970-talet.
Lennart Nilssons bildreportage i veckotidningar under 1940- och 1950-talen, och senare även i internationella tidskrifter, är oräkneliga. 1947 fick han ett internationellt genombrott med sina bilder från isbjörnsjakten i Svalbard. De publicerades i en av västvärldens mest ansedda reportagetidningar Life och väckte stor debatt. En bild visar en isbjörnsunge, med ett rep om halsen, som kramar om sin döda mamma.
I mitten på 1950-talet började Lennart Nilsson att experimentera med olika fotografiska tekniker för att kunna göra extrema förstoringar. Det stora internationella genombrottet inom medicinsk foto kom 1965 med bilder av människofoster. Arbetet hade han påbörjat redan 1953 och bilderna resulterade i ett 16-sidigt fotoreportage i Life. Hela upplagan på 8 miljoner tidningar sålde slut på några dagar.
Hans bok Ett barn blir till gavs ut senare samma år. Boken har översatts till ett 20-tal språk och getts ut i flera utgåvor.
För den som ser bilderna Lennart Nilsson tog under perioden fram till 1970-talet tycks det som att han var överallt. Han var det svenska kungahusets hovfotograf, han fotograferade pygméer i Kongo, och Dag Hammarskjöld när han utsetts till generalsekreterare i FN. Lennart Nilsson, som enda person, fick följa med in på Hammarskjölds nya kontor.
Nära samarbete med forskare
Från 1970-talet till att han var över 90 år arbetade han i nära samspel med forskare vid Karolinska Institutet. Han visualiserade medicinsk forskning och fick miljoner människor att bättre förstå människokroppen. Bilderna av människans inre kan även ses som konstverk. Hans sinne för form, färg och ljus var unikt men han hade alltid inställningen att berättandet var i fokus – inte bilden i sig. ”En fotograf ska registrera inte regissera”. Detta gjorde att han kom att bli en mästare på att invänta det perfekta ögonblicket och många av hans medicinska foton har tagit flera år, från idé, via experimenterande, till färdig bild.
Karolinska Institutet utsåg honom till medicine hedersdoktor 1976 och hans insatser har varit av stor betydelse för universitetet. Genom hela sin karriär fortsatte han att tänja på gränserna för vad som är möjligt inom medicinskt foto. Han har bland annat fotograferat de virus som ger upphov till hiv och fågelinfluensa och parasiten som ger malaria. Hela tiden med det perfekta resultatet som mål. ”Inget är så bra att det inte kan göras bättre” stod det på en skylt i hans laboratorium på Karolinska Institutet.
Hade det funnits ett Nobelpris i fotografi skulle Lennart Nilsson ha fått det. Själv sade han sig inte tänka i de banorna. Han såg sig som journalist och hans drivkraft låg i att ”visa det som ligger oss nära, det som alla känner till, på ett nytt sätt” och hans främsta mål var att få överraska och beröra. Som kvitto på att han också gjorde det fick han en rad prestigefyllda priser och utmärkelser som ”Pictures of the Year”, ”Hasselbladspriset” och ”Emmy Award”. För Lennart Nilsson var den enskilda betraktarens reaktion på bilderna viktigare än berömmelse.
Fotopris i Lennart Nilssons namn
År 1998 instiftades Lennart Nilsson-priset, Lennart Nilsson Award – världens främsta utmärkelse inom vetenskapligt och medicinskt fotografi. Ett pris som årligen delas ut av Karolinska Institutet.
Lennart Nilsson var inte akademiskt skolad inom medicinen, även om han hade planer på att läsa läkarutbildningen vid KI i slutet av 1950-talet. Ambitionen var aldrig att arbeta som läkare utan han var nyfiken och ville lära sig mer, något som var mycket karaktäristiskt för honom. Han avråddes dock av docent Axel Ingelman-Sundberg, som tyckte att det skulle vara ett slöseri med hans tid. Titeln professor kom han ändå att få när han 2009 tilldelades professors namn av regeringen för att han ”synliggjort det osynliga och med vetenskaplig precision dokumenterat människans inre”.
År 2012 tilldelades han Karolinska Institutets jubileumsmedalj i guld för sitt långvariga och banbrytande arbete med att utveckla och förnya det medicinska fotografiet. I samband med det donerade han sin fotoutrustning till Karolinska Institutet.
Lennart Nilsson blev 94 år.
Text: Jenny Ryltenius