Kunskapsöversikt om jodens roll i sköldkörtelcancer
I en översiktsartikel i tidskriften Nature Reviews Endocrinology sammanfattar forskare vid Karolinska Institutet den nuvarande kunskapen om hur jod påverkar sköldkörtelcancer. Artikeln beskriver mekanismer bakom varför behandling med radioaktivt jod fungerar olika bra hos olika patienter.
Jod är ett viktigt grundämne för sköldkörtelns produktion av hormoner. Det utgör också grunden för behandling med radioaktivt jod, som används för att slå ut kvarvarande cancerceller efter operation vid sköldkörtelcancer. I den aktuella översiktsartikeln sammanfattar forskare hur jodomsättningen i tumörer påverkar både sjukdomens förlopp och behandlingsresultat.
– Hur tumörceller hanterar jod är avgörande för om behandling med radioaktivt jod är effektiv eller inte, säger Vincenzo Condello, biträdande lektor vid institutionen för onkologi-patologi och artikelns försteförfattare.
En central aspekt i behandlingen är tumörcellernas förmåga att ta upp jod. Denna förmåga ligger till grund för att radioaktivt jod kan användas för att rikta behandlingen mot cancerceller. Översikten beskriver att tumörer hos patienter med mer avancerad sköldkörtelcancer ofta förlorar denna egenskap. Det innebär att behandlingen blir mindre effektiv eller slutar fungera.
Forskarna lyfter fram att förlusten av jodupptag ofta beror på förändringar i så kallade jodtransportörer, särskilt ett protein som kallas NIS. När detta protein inte fungerar som det ska minskar cellernas förmåga att ta upp jod, vilket i sin tur påverkar behandlingssvaret.
Artikeln beskriver också hur genetiska förändringar i tumörer kan påverka jodupptaget. Vissa mutationer kopplas till lägre jodupptag och sämre effekt av behandling, medan andra tumörer i större utsträckning behåller denna funktion och därmed svarar bättre på behandlingen.
Nya strategier för att återställa upptaget av jod
Under de senaste åren har nya behandlingsstrategier utvecklats med målet att återställa tumörcellernas förmåga att ta upp jod. En sådan strategi kallas redifferentiering och innebär att läkemedel riktade mot specifika signalvägar i cancerceller kan återaktivera jodtransporten. I vissa studier har dessa metoder gjort det möjligt att behandla patienter med radioaktivt jod igen.
– Målet är att bättre förstå tumörernas biologiska egenskaper för att kunna anpassa behandlingen efter varje patients förutsättningar, säger Christofer Juhlin, professor vid samma institution och sisteförfattare.
Översikten visar också att behandlingen av sköldkörtelcancer i allt högre grad bygger på en samlad bedömning av tumörens egenskaper, där både genetiska faktorer, vävnadsanalys och funktionella avbildningsmetoder vägs in. Detta kan bidra till mer individanpassade behandlingsstrategier.
Artikeln är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Författarna uppger inga intressekonflikter.
Publikation
From bench to bedside: the evolving role of iodine in thyroid cancer management.
Condello V, Nilsson JN, Zedenius J, Juhlin CC
Nat Rev Endocrinol 2026 Jun;():