Föreläsningar och seminarier Dubbelt doktorandseminarium: Sara Burge och Kristina Jansson

Sara Burge
Doktorand 
Enheten för logopedi

"Från alla håll skapas förutsättningarna för att de ska kunna utvecklas i den utmaning de har – föräldrars perspektiv på språkförskola"

Föräldrars perspektiv på sina barns vård är centralt för att utveckla och utvärdera familjecentrerade insatser. Tidigare studier visar att föräldrar till barn med utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD ofta upplever svårigheter att få tillgång till, delta i, och agera som likvärdiga samarbetspartners i sitt barns behandling. Samtidigt möter föräldrar till barn med DLD unika utmaningar som kan innebära ett annorlunda informations- och stödbehov.

Under det senaste decenniet har flera studier undersökt föräldrars perspektiv på logopediska insatser vid DLD, men få studier har använt fokusgrupper och mycket få har tillämpat longitudinella kvalitativa metoder, vilket begränsar möjligheten att förstå hur föräldrars förväntningar och erfarenheter förändras över tid i relation till pågående insatser.

Syfte
Den aktuella studien använde en s.k. serial focus group‑metod (Baden et al. 2022), där samma grupp möts vid flera tidpunkter under en längre period för att återbesöka en central fråga. Studiens syfte var att undersöka hur föräldrars förväntningar på och erfarenheter av språkförskola utvecklades i början, i slutet och efter ett behandlingsår på språkförskola. Fokus låg på tre perspektiv: föräldrarollen, barnet och språkförskolans pedagogiska och logopediska insatser.

Metod
Föräldrar till barn med DLD bjöds in via intresseorganisationer och sociala medier till en digital träff, där en strukturerad reflektionsuppgift användes för att samla in övergripande erfarenheter av logopedisk behandling. Deltagarna erbjöds därefter att ingå i en föräldrareferensgrupp, vars synpunkter tillsammans med materialet från den digitala träffen låg till grund för utvecklingen av en semistrukturerad intervjuguide. Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes med samma grupp föräldrar (N = 6) under perioden november 2023 till november 2025: i början, slutet och efter avslutad insats på språkförskola. Intervjuerna transkriberades digitalt och granskades därefter manuellt med hjälp av en checklista för kvalitetssäkring av digitala transkriptioner. Analys av materialet pågår.

Seminariet kommer att fokusera på metodologiska överväganden som gjorts inom ramen för studien samt på preliminära tankar inför den kommande tematiska och longitudinella analysen av fokusgruppsintervjuerna.

Kristina Jansson
Doktorand 
Enheten för logopedi

"Livskvalitet och psykologiskt mående hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt"

Läpp-käk-gomspalt (LKG) är den vanligaste medfödda kraniofaciala missbildningen i Sverige, incidens (1 per 500  födda). Behandlingen är långvarig och multidisciplinär, med fokus på kirurgi, ortodonti, tal, hörsel och psykologiskt stöd. Trots detta saknas aktuella svenska studier om hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) hos personer med LKG, särskilt i relation till tal, utseende och psykologisk funktion. Tidigare forskning visar att individer med LKG har lägre HRQoL, ökad risk för psykisk ohälsa och att tal- och utseendeavvikelser påverkar social interaktion och självbild.

Syfte med avhandlingsprojektet är att utvärdera långtidseffekterna på psykologisk funktion och hälsorelaterad livskvalitet hos personer med LKG samt analysera hur utseende, tal och kommunikation påverkar dessa faktorer.

Samtliga forskningsdeltagare rekryteras via LKG-teamet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Projektet omfattar tre delstudier varav den första är en intervjustudie. De övriga två baseras på frågeformulär till skolbarn och ungdomar (10-19 år). Formulär ”Cleft ” som mäter hälsorelaterad livskvalitet utifrån patientens skattningar av utseende, tal och psykosocialhälsa samt formuläret ICS (Intelligibility in Context Scale) skattningar av förstålighet i olika kontexter. Data kommer att analyseras för att undersöka om det finns skillnader i livskvalitet beroende på typ av spalt, kön, ålder, självskattat utseende och tal. ”SDQ” (Strengths & Difficulties Questionnnaire) är ett skattningsformulär som mäter olika domäner av psykologiskt fungerande och kommer att användas deskriptivt för att jämföra olika åldersgruppers mående. 

Vid seminariet presenteras avhandlingsarbetet övergripande och fokuseras sedan på intervjustudien.