Hon ska stärka det internationella arbetet mot resistens

Text: Annika Lund för Medicinsk Vetenskap nr 2, 2022 | Tema: Antibiotikaresistens

Vad gör en AMR-ambassadör?

– Sverige har lyckats bra med att bekämpa antimikrobiell resistens på nationell nivå. Det finns ett intresse för hur vi har jobbat. Jag ska ha mina fötter i det nationella arbetet, men framför allt ska jag bidra till att stärka regeringens internationella arbete med de här frågorna.

Varför har det gått bra i Sverige?

– I just Sverige handlar det bland annat om subtila saker, som att vi har en stor tilltro till sjukvård och myndigheter i Sverige och inte är så hierarkiska utan bra på det tvärprofessionella arbetet, så läkare, sjuksköterskor och apotekare kan arbeta mot samma mål. Sverige prioriterade frågan tidigt och tog redan år 2000 fram en nationell handlingsplan, som inkluderar veterinärmedicin.

Varför är det så svårt att få fram nya antibiotika?

– Delvis är det ett vetenskapligt problem, där självklara måltavlor på bakterier börjar bli uttömda. Sedan innebär affärsmodellerna för läkemedelsbolagen att det är svårt att få lönsamhet i ett nytt läkemedel som ska användas sparsamt i korta kurer.

Vad kan man göra åt saken?

– Vi vet att problemet är störst i länder med svaga sjukvårdssystem. Vi behöver samla data och förstå hur mycket och vilken resistens som finns, hur mycket antibiotika som används, vilken sort och varför – har det gjorts en felaktig upphandling eller har man inte fått den man ville eller vet man inte vilken som är mest effektiv? Sverige ska vara med där redan i grun­d­analysen och hjälpa till att utforma strategier som är relevanta för olika länder. När det gäller framtagandet av nya antibiotika behöver man se över affärsmodellerna. Men att få fram nya antibiotika är endast en del i en lösning. Det här är inte ett problem som kommer att gå över.