De tilldelas silvermedaljen 2022
Fyra forskare vid Karolinska Institutet (KI) tilldelas årets silvermedalj. Medaljen delas ut till personer som särskilt goda insatser till stöd för KI:s verksamhet och uppmärksammas i samband med högtiden för Nit och Redlighet i februari 2023.
De fyra forskare som tilldelas silvermedaljen är Göran Dahllöf, Lena Borell, Marianne Schultzberg och Rolf Kiessling.
Banbrytande inom odontologi
Göran Dahllöf, professor emeritus vid institutionen för odontologi, tilldelas Karolinska Institutets silvermedalj för sina särskilt goda insatser för undervisning, klinik och forskning.
Göran Dahllöf disputerade vid Karolinska Institutet 1986 och blev samma år specialist i barn- och ungdomstandvård. Genom hela sin karriär har han arbetat på högsta nivå inom såväl klinik, pedagogik och forskning. Hans arbete har varit internationellt banbrytande där han har bidragit till att positionera Karolinska Institutet inom odontologi. Vidare har hans gärning haft stor betydelse för odontologins utveckling i Sverige genom det stora antalet externa förtroendeuppdrag han drivit med framgång. Insatserna inom Tandläkarprogrammet har påtagligt bidragit till utbildningskvaliteten långt utöver hans eget specialistområde och han har tjänat som inspiration och förebild för flera generationer tandläkare.
Bland annat har Göran Dahllöf under tjugo år (1987–2009) varit kursgivare för kursen i barn- och ungdomstandvård, en av de större kliniska kurserna inom tandläkarutbildningen. Under perioden 2003–2015 ledde han arbetet med en ny studieplan för tandläkarutbildningen som betonade den professionella utvecklingen, vetenskaplig skolning, betoning allmänmedicinsk utbildning, patienter med särskilda behov och införandet av standardiserade kliniska examinationer.
Inom forskningen har Görans huvudtema varit klinisk odontologisk behandlingsforskning som kan delas upp i tre teman: orala komplikationer hos barn med kroniska sjukdomar och funktionshinder, kariesprevention för socioekonomiskt svaga grupper och tandvårdsfobi.
Göran Dahllöf var mellan 1987 till 2017 kliniskt verksam som specialist- och övertandläkare i barn- och ungdomstandvård. Hans främsta fokus var den orala hälsan hos barn med kroniska sjukdomar och funktionshinder. Han skapade samarbeten med klinikerna för barnmedicin och barnhabilitering vid Huddinge sjukhus och Astrid Lindgrens barnsjukhus och arbetade både kliniskt och vetenskapligt med många grupper av barn och ungdomar med ökad risk för orala sjukdomar. Han har även tillsammans med psykologer utarbetat och vetenskapligt testat KBT-program för behandling av injektionsfobi, som visats ha mycket god effekt.
Första professorn i arbetsterapi i Europa
Lena Borell, senior professor i arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, tilldelas silvermedaljen för sina särskilt goda insatser för utveckling av forskning och utbildning inom vårdvetenskap med hög relevans för vårdens utveckling.
Lena Borell utnämndes år 2000 till den första professorn i arbetsterapi i Sverige och i Europa. Som en av de första disputerade arbetsterapeuterna i Sverige ledde hon utvecklingen av arbetsterapiprogrammet vid Karolinska Institutet mot ett universitetsämne och en akademisk utbildning med forskning och forskarutbildning. Inför flytten av utbildningen till KI från Hälsohögskolan 1998 initierade Borell en forskargrupp som inkluderade adjunkter och lektorer i arbetsterapi, samt gästforskare från andra discipliner för att bidra med forskning relaterad till äldres rehabilitering samt insatser riktade till personer med demenssjukdom. Detta var ett viktigt led i att skapa en koppling mellan utbildning och forskning som tidigare inte funnits. Lena Borell arbetade strategiskt med att engagera adjunkter och lektorer i forskning, i internationellt arbete och drev målet pedagogisk excellens. Denna inledande satsning återspeglar sig i den nuvarande verksamheten, med framstående äldre- och rehabiliteringsforskning, väletablerade långvariga internationella samarbeten och pedagogiskt nyskapande projekt inom utbildningen.
Lena Borell har återfunnits i flera ledande roller i vilka hon har stärkt inte bara arbetsterapi utan hela den vårdvetenskapliga forskningen vid Karolinska Institutet. Hon har bland annat varit ordförande i Forskningsnämnd Vård vid KI, (1998 - 2002) och ordförande i Centrum för Vårdvetenskap vid KI (2002 - 2007). Under 2008 ledde hon det omfattande arbetet med att formulera KI:s strategi för Vårdforskningen vid KI (SFO-V) inom ramen för den stora nationella satsningen i Sverige på strategiska forskningsområden (SFO).
Hennes arbete för att stärka den vårdvetenskapliga forskningen vid Karolinska Institutet har även innefattat arbete med utveckling av det regionala samarbetet med Stockholms kommun och den kommunala hälso- och sjukvården. Syftet har varit att stärka både forskning och utbildning vid Karolinska Institutet genom samarbeten i projekt med Äldreförvaltningen och Innovationskontoret i Stockholms stad.
Stort engagemang för forskarutbildningen vid KI
Marianne Schultzberg, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, tilldelas silvermedaljen för sina särskilt goda insatser för forskarutbildningen samt för sin forskning inom neurodegenerativa sjukdomar.
Marianne Schultzberg har visat ett stort engagemang för doktorander och forskarutbildningen på Karolinska Institutet, dels under tio år som studierektor för forskarutbildning på Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, dels i central ledningsfunktion som prodekan och dekan för forskarutbildningen vid Karolinska Institutet. Som prodekan och dekan verkade Marianne för en god forskarutbildningsmiljö med kompetenta forskare, god instrumentering och nätverk samt god psykosocial miljö. Exempel på arbetet med detta var införandet av ”grönt ljus” för handledare på hela universitetet, där diskriminering och kränkande särbehandling särskilt belystes.
Andra prioriterade områden har varit vikten av en stark koppling mellan klinik och forskning. Där har Marianne gjort flera insatser för de kliniska forskarskolorna, som är en mycket viktig funktion för att möjliggöra forskarutbildning för kliniker. Under Mariannes ledning gjordes bland annat en genomarbetning av förutsättningar och söktryck till de kliniska forskarskolorna såsom exempelvis att platserna i skolan med fokus på epidemiologi utökades. Marianne såg också vikten av att ge doktorander och andra forskare verktyg för att utveckla sina forskningsfynd, bland annat genom forskarskolan i Drug, development and design. Andra områden där Marianne verkat för att stödja är att stimulera till nya respektive stödja pågående internationella samarbeten för doktorander med universitet i andra länder.
Marianne Schultzberg disputerade vid Karolinska Institutet 1980 och har en mycket lång och gedigen forskningskarriär inom neurobiologi och demensforskning. Det faktum att de flesta neurodegenerativa sjukdomar har en inflammatorisk komponent har konkretiserats med viktiga bidrag från Mariannes forskning som har visat att neuroinflammationen i hjärnan vid Alzheimers sjukdom spelar en avgörande roll såsom vid aktivering av pro-inflammatoriska komponenter samt skyddande effekter av molekyler som avslutar inflammationen. Genom att kombinera studier i cell- och djurmodeller med analys av patientmaterial har Marianne lyckats nå ny kunskap om de inflammatoriska processerna och i en translationell ansats öppnat för nya potentiella behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom.
Cancerforskning i världsklass
Rolf Kiessling, senior professor i experimentell onkologi vid institutionen för onkologi-patologi, tilldelas silvermedaljen för att ha ägnat hela sitt yrkesliv åt att bedriva forskning i världsklass vid Karolinska Institutet.
Rolf Kiessling har ägnat sitt liv och sin karriär åt att förbättra utgången för cancerpatienter i Sverige och över hela världen, och har utbildat flera generationer svenska forskare till att bli enastående forskare.
Rolf Kiessling tog sin läkarexamen vid Karolinska Institutet 1976. Som forskarstudent vid Karolinska Institutet upptäckte han den naturliga mördarcellen (NK-cellen), som är en viktig komponent i immunsystemets försvar mot virus och cancerceller. Upptäckten av NK-celler är ett genombrott inom immunologisk forskning. Hundratals, om inte tusentals, laboratorier världen över har inriktat sin forskning på NK-cellernas biologi. Det är först under de senaste åren som immunterapi med NK-celler har börjat införas i kliniska försök på patienter med långt framskriden cancer. De uppmuntrande resultaten från dessa försök tyder på att NK-celler kommer att ha en större roll i framtida cancerbehandlingar.
Senare i karriären inriktade Rolf Kiessling sitt laboratorium på T-cellsbaserade aspekter av immunterapi mot cancer. Hans laboratorium har identifierat nya antigener på tumörceller som immunsystemet kan känna igen, studerat tumörers mikromiljö och tagit fram strategier för att omvända den immunsuppressiva miljön. Allt detta arbete har lett fram till hans nuvarande och mest framgångsrika omgång kliniska försök vid Karolinska Institutet, där överföring av adoptiva T-celler kombineras med cancervaccin, vilket har lett till en anmärkningsvärd klinisk respons hos patienter med långt framskriden cancer.
Silvermedaljen
Medaljen kan tilldelas person som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet, det vill säga såväl utbildning, forskarutbildning som forskning, men även tredje uppgiften, relation till samhället, arbetsmiljö/värdegrund och implementering kan komma ifråga.
En eller flera medaljer delas ut i samband med högtiden för Nit och Redlighet. I första hand är Silvermedaljen avsedd för intern mottagare men kan även delas ut till extern mottagare.