Beslut om säkrare forskningsdokumentation väntas i sommar
Elektronisk forskningsdokumentation ska bli obligatoriskt på KI, beslutet väntas fattas i juni 2017. Införandet har bromsats av kritik mot KI:s centrala e-loggbok, KI ELN, men med handgriplig hjälp kan fler se fördelarna med systemet.
Från och med januari 2019 väntas det bli obligatoriskt för KI:s forskare att dokumentera sin forskning elektroniskt. Beslutet väntas tas i sommar, efter att frågan tidigare i vår har diskuterats i styrelsen för forskning och i prefektgruppen, berättar Anders Gustafsson, dekan för forskning.
– Elektronisk hantering ger bättre kvalitet på forskningsdokumentationen, det blir bättre ordning och säkrare. Dessutom går dokumentationen att hitta, vilket har varit ett problem i ärenden om oegentlighet som har utretts på KI. Vi har haft detta frivilligt i många år utan att få tillräckligt många aktiva användare och nu införs ett obligatorium som en del i åtgärdsprogrammet efter Macchiarini-ärendet, säger Anders Gustafsson.
Elektronisk forskningsloggbok har diskuterats länge på KI som ett sätt att öka sökbarhet, transparens och informationssäkerhet i forskningsdokumentationen.
Universitetets forskare har i dag möjlighet att använda ett centralt system för elektronisk dokumentation av sin forskning, KI ELN. I beslutet som väntas är det dock elektronisk forskningsdokumentation som blir obligatoriskt, inte KI ELN i sig. Kan en institution eller enhet visa att ett annat system uppfyller centralt ställda krav kan det användas.
Hälften igång med KI ELN
KI ELN sjösattes 2010 och i dag är knappt hälften av KI:s forskare aktiva användare. En förklaring till den relativt låga andelen användare är att systemet inte har varit obligatoriskt, tror Cecilia Martinsson Björkdahl, projektledare på Universitetsförvaltningen med ansvar för forskningsdokumentation.
– Det tar tid att börja använda ett nytt system och är det inte obligatoriskt prioriteras det lätt ned, säger hon.
Men det har också förekommit uttalat missnöje med systemet, som vissa har uppfattat som svårt att använda och inte anpassat för den egna typen av forskning. I många fall handlar det om att forskaren fick problem i starten och att dessa negativa erfarenheter lever kvar, tror Cecilia Martinsson Björkdahl.
– Vi får fortfarande höra åsikter om KI ELN baserat på problem som är åtgärdade sedan flera år tillbaka. Men de grupper som kommer igång på ett bra sätt ser ofta snabbt fördelar. Som bättre sökbarhet, lättare samarbete för geografiskt spridda grupper och bättre överblick inom forskargruppen, inte minst för forskargruppledaren, säger hon.
Introduktionen anpassas
Exakt hur det obligatoriska införandet ska genomföras är inte bestämt än. Men en introduktion till KI ELN får gärna börja med generella informationstillfällen institutions- eller avdelningsvis, konstaterar Cecilia Martinsson Björkdahl. De bör sedan följas upp med mer specifika träffar, helst på forskargruppnivå, där introduktionen kan anpassas till forskarnas önskemål och behov. De flesta problem går nämligen lösas, menar hon.
– När vi väl sätter oss ner och diskuterar på gruppnivå är problemen ofta inte så stora – kanske var det inte så svårt som man trodde, kanske måste viss data inte ligga i ELN utan kan förvaras i andra säkra system. De som har större problem med övergången till ELN saknar ofta bra existerande rutiner. Då måste de både lära sig ett nytt system och faktiskt ändra sina rutiner, och det uppfattas som jobbigt och begränsande, säger Cecilia Martinsson Björkdahl.
Text: Sara Nilsson