Använder big data för att förebygga njursjukdom

Vad forskar du om?

– Jag bedriver epidemiologisk forskning om njursjukdom. Det innebär att jag använder hälso- och sjukvårdsregister för att kartlägga problem med koppling till nedsatt njurfunktion, exempelvis riskfaktorer och samsjuklighet. Konkreta exempel är att vi studerar hur övervikt, läkemedel och olika typer av dieter påverkar sjukdomsutvecklingen.

– Vi har bland annat visat att flera vanliga läkemedel som icke-steroida antiinflammatoriska medel, exempelvis Ipren, och protonpumpshämmare kan förvärra sjukdomen. Min forskargrupp är också involverad i försök med screening för njursvikt och samarbetar med sjukvården om beslutsstöd för att undvika felmedicinering vid nedsatt njurfunktion.

Varför behövs den här forskningen?

– Även en liten nedsättning av njurfunktionen påverkas hela kroppen. Giftiga slaggprodukter ansamlas i blodet och många organ tar skada. Idag vet vi att detta gäller många fler än vad vi trodde tidigare; uppskattningsvis 10-15 procent av befolkningen har en nedsättning av njurfunktionen som inte märks men som på sikt ofta får allvarliga konsekvenser. Genom att utnyttja den stora mängd data som dagligen genereras i sjukvården vill jag bidra till ökad medvetenhet och bättre beslutsunderlag i vården av dessa patienter. Med tidigare upptäckt och bättre kunskap kan vi bromsa deras sjukdomsförlopp väsentligt.

Vad hoppas du på lång sikt?

– Jag hoppas att vi kan införa bra screeningprogram för tidig upptäckt av kronisk njursjukdom, och att vården blir mycket bättre på att ta information om njurfunktion i beaktande när medicinska bedömningar görs. Detsamma gäller vid läkemedelsförskrivning och livsstilsråd till patienten. Jag ser också fram emot att vi tar reda på hur sambanden ser ut på andra områden, inte minst kopplingar mellan njursvikt, hjärtkärlsjukdom, diabetes, stess och nedsatt kognitiv förmåga.

Text: Anders Nilsson
Publicerad i engelsk översättning i skriften From Cell to Society 2019