Alzheimer hos yngre: hjärnavbildning visar snabbare inlagring av tauprotein
Tau, ett protein som bildar sjukliga ansamlingar vid Alzheimers sjukdom, lagras in mer än dubbelt så snabbt och i större delar av hjärnan hos yngre patienter än hos äldre. Detta framgår i en studie, publicerad i Science Translational Medicine av forskare vid Karolinska Institutet och University of California, San Fransisco. Resultaten understryker vikten av tidigare diagnos och tillgång till avancerad hjärnavbildning.
Den hittills största jämförelsen av taupatologi vid tidigt och sent debuterande Alzheimer omfattade 390 deltagare vars symtom började före 65 års ålder och 211 med senare debut.
Tau-PET, som visar mängden och fördelningen av sjukliga tauansamlingar i hjärnan, visade mer utbredda förändringar hos yngre patienter, även vid lindriga symtom. Upprepade undersökningar under två till tre år visade också snabbare inlagring.
– De yngre patienterna hade betydligt mer tau även när vi tog hänsyn till skillnader i symtomens svårighetsgrad. Tau ansamlades också snabbare över tid. En senare diagnos kan inte ensam förklara det här mönstret, säger Konstantinos Chiotis, biträdande lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och neurolog vid Karolinska Universitetssjukhuset samt försteförfattare till studien.
Andra symtom än minnessvårigheter
Vid sent debuterande Alzheimer handlar de första tecknen ofta om att upprepa frågor eller glömma bokade tider. Yngre patienter har ofta också minnessvårigheter, men problem med att planera, organisera och genomföra uppgifter i flera steg kan vara särskilt framträdande.
Patienter eller anhöriga kan beskriva ökande svårigheter att hantera arbete eller familjeansvar, ibland tillsammans med social tillbakadragenhet. Förändringarna kan misstolkas som depression eller utmattning. Omkring var femte yngre deltagare hade en symtombild som dominerades av andra besvär än minnessvårigheter, exempelvis problem med att hitta ord, läsa eller tolka synintryck.
Resultaten understryker vikten av att utreda språk, visuell och rumslig förmåga samt planering och problemlösning, utöver minnet. Förändringar från tidigare förmåga är centrala. Forskning om demens med tidig debut har visat att tiden till diagnos kan vara omkring ett till två år längre än hos äldre.
Tidigare diagnos och bättre tillgång till tau-PET
En fördröjd diagnos under yrkeslivet kan påverka arbete, ekonomi och familjeansvar och försena tillgången till vård och stöd. Vårdens prioriteringar och utredningsvägar behöver spegla dessa patienters behov.
– Vi behöver ökad kunskap om Alzheimer hos yngre och bättre tillgång till specialistbedömning, inklusive tau-PET när det är kliniskt motiverat. Undersökningen visar hur mycket taupatologi som finns och var den är lokaliserad. Det hjälper oss att förstå ovanliga symtom och hur långt sjukdomen har fortskridit biologiskt, säger Konstantinos Chiotis.
Betydelse för behandling
Dagens sjukdomsbromsande läkemedel riktar sig mot amyloid, ett annat protein vid Alzheimers sjukdom. I Sverige erbjuds lekanemab inom privat vård, medan nationella rekommendationer avråder från användning inom offentligt finansierad vård.
Skillnaderna mellan yngre och äldre var betydligt större för tau och kvarstod efter att forskarna tagit hänsyn till amyloidnivåerna. Behandlingsstudier tyder på att mängden tau kan påverka nyttan av amyloidsänkande behandling.
– Vi vet ännu inte om behandlingseffekten skiljer sig mellan yngre och äldre. Men omfattande tauinlagring redan vid lindriga symtom gör tidig diagnos särskilt viktig. Vi behöver identifiera patienterna tillräckligt tidigt för att ge behandlingarna bästa möjliga förutsättningar att hjälpa, säger Konstantinos Chiotis.
Studien stöddes av National Institute on Aging (NIH) och Alzheimer’s Association. Konstantinos Chiotis stöds också genom en fakultetsfinansierad tjänst vid KI.
Publikation
Distinct Tau PET Dynamics in Early vs. Late Age-of-Onset Alzheimer’s disease,
K. Chiotis, G. Blazhenets, D. N. Soleimani-Meigooni, P. S. Aisen, A. Amuiri, A. Atri, L. Beckett, M. Brickhouse, D. G. Clark, J. L. Dage, G. S. Day, R. Duara, A. Eloyan, T. Foroud, N. R. Graff-Radford, I. M. Grant, D. B. Hammers, L. S. Honig, E. C. B. Johnson, D. T. Jones, K. Kirby, R. Koeppe, J. H. Kramer, W. A. Kukull, J. Lagarde, A. Leuzy, P. Maiti, J. C. Masdeu, M. F. Mendez, E. Musiek, K. N. Nudelman, C. U. Onyike, M. Riddle, S. Rocha, E. Rogalski, S. Salloway, D. R. Schonhaut, S. Sha, R. Shankar, A. Taurone, M. Thangarajah, A. W. Toga, A. Touroutoglou, R. Scott Turner, P. Vemuri, T. S. Wingo, D. A. Wolk, K. Womack, J. Zhang, M. C. Carrillo, B. C. Dickerson, L. G. Apostolova, R. La Joie, G. D. Rabinovici, the Longitudinal Early-onset Alzheimer’s Disease Study consortium and the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative,
Science Translational Medicine, 4 november 2026. Doi:10.64898/2026.01.25.26344738