Wallenbergstiftelse ger 53 miljoner till forskning vid Karolinska Institutet
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har beslutat om finansiering till tre forskningsprojekt vid Karolinska Institutet. Stiftelsen ger sammanlagt 53,3 miljoner till forskning om njursjukdom, läkemedel mot cancer och kartläggning av nya virus och bakterier.
De tre forskningsprojekten kommer att till vissa delar förläggas till Science for Life Laboratory, som drivs gemensamt av Karolinska Institutet, KTH, Uppsala universitet och Stockholms universitet.
Forskning på njursjukdomar
Professor Karl Tryggvasons forskargrupp vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik får 16,7 miljoner kronor för att kartlägga proteiner och gener som leder till sjukdomar i njurarnas glomeruli - de nystan av fina blodkärl där själva filtreringen av blodet sker. Förståelsen av de molekylära mekanismerna bakom dessa sjukdomar är idag mycket begränsad och fungerande läkemedel finns inte.
– Vi hoppas kunna ta fram helt ny kunskap om hur glomerulis funktion regleras och hur avgörande proteiner interagerar med varandra och med omgivningen. Att förstå vilka mekanismer som orsakar sjukdom är helt avgörande för att läkemedelsindustrin ska ha möjlighet att utveckla verksamma mediciner, säger Karl Tryggvason, koordinator för projektet.
Projektet ska pågå under tre år och genomförs i samarbete med Uppsala universitet.
Forskning på läkemedel mot cancer
Professor Thomas Helledays forskargrupp vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik får 14,2 miljoner kronor för ett projekt som syftar till att finna en ny typ av måltavlor för behandling av cancer. Forskningen inriktas mot en grupp proteiner som deltar i produktionen av byggstenar till DNA. Resultat från tidigare forskning föreslår att dessa proteiner kan vara möjliga måltavlor för en ny typ av cancerläkemedel.
– Vi vill ta fram grundläggande kunskap om en central grupp av proteiner som hittills varit okänd. Samtidigt har vi redan nu en förankrad hypotes att denna kan komma till nytta för cancerpatienter inom en överskådlig framtid, säger Thomas Helleday, koordinator för projektet.
Projektet ska inledningsvis pågå i två år och samlar forskare från flera universitet och av flera skilda specialiteter som molekylärbiologer, kemister, strukturbiologer, farmakologer och läkare verksamma i vården.
Sökande efter okända virus och bakterier
Professor Björn Anderssons forskargrupp vid institutionen för cell- och molekylärbiologi får drygt 22,3 miljoner för att med storskalig DNA-sekvensering finna sjukdomsframkallande mikrober. Idag drabbas många av infektionsliknande symptom där läkarna med gängse metoder inte hittar de virus och bakterier som ligger bakom. Mikrober finns i människans mikroflora och kan fungera som "triggers" för till exempel mag-tarmproblem, hudsjukdomar, autoimmuna tillstånd eller cancer.
– Vi vet sedan tidigare att varje nytt virus som identifieras snabbt kan leda till tillämpningar som diagnostiska verktyg och i förlängningen läkemedel eller vacciner, säger Björn Andersson, koordinator för projektet.
Projektet ska pågå under fem år och genomförs i samarbete med Uppsala universitet.