VR ger CIM forskare stora anslag

Vetenskapsrådet satsar stort på tre forskare på Centrum för infektionsmedicin (CIM). Inom de närmsta åren ska Jenny Mjösberg, Antonio Barragan och Linda Johansson identifiera nya mål för behandling av cancer- och infektionssjukdomar.

Linda Johansson

Vad går projektet ut på?

- Vi har fått pengar för att studera neutrofiler som är ätarceller, och dess roll i svåra grampositiva bakteriella infektioner. Framförallt kommer vi fokusera på streptococcus pyogenes och staphylococcus aureus, två väldigt viktiga humana patogener som kan orsaka väldigt svåra akuta infektioner hos en människa.

- Vi vill titta på vad som händer när neutrofilerna möter bakterierna. Neutrofilerna är viktiga försvarsceller i en bakterieinfektion de är bland de första cellerna att infiltrerar infektionsplatsen och där aktiveras de och börjar äta upp bakterierna. Vid neutrofilaktiveringe frisätter de en mängd antibakteriella proteiner eller molekyler. Dessa proteiner är inte enbart av godo då de även är väldigt vävnadsförstörande.

- Projektet går ut på att kolla på både de positiva och negativa sidorna av neutrofilaktiveringen. Vi vill veta mer om vad det är som aktiverar neutrofilerna, skillnaden mellan olika bakterieaktivering, samt vad det är för molekyler på bakterien som aktiverar cellen.

Hur vanlig är infektionen?

- De riktigt svåra vävnadssjukdomarna är som tur inte vanliga. Men när de sker kan de vara väldigt dramatiska. Sjukdomsförloppet kan vara väldigt snabba och infektionen har väldigt hög mortalitet. I Sverige drabbades 2012 cirka 600 personer av invasiv Streptococcus pyogenes infektion.

Vad händer nu?

- Målet är att bättre förstå vad som händer vid infektionsplatsen. Vad är det som händer där vi har invaderande bakterier, interaktionen mellan bakterier och celler. Vi vill få en bättre förståelse för vad det egentligen är som orsakar vävnadsskada, kan olika typer av bakterier leda till olika nivåer av neutrofilaktivering?

Antonio Barragan

Vad går projektet ut på?

- Projektet försöker förstå hur immunförsvarets celler och mikrober samverkar, särskilt hur så kallade intracellulära parasiter som Toxoplasma duperar immunsystemet och tar kommandot över immunceller till egen fördel för att spridas i kroppen.

- Vi har kommit fram till att vissa parasiter använder sig av vita blodkroppar som trojanska hästar för att ta sig in i hjärnan eller genom moderkakan. Vi försöker förstå hur parasiterna bär sig åt, dvs vilka molekyler de använder sig av, och hur de inverkar på sjukdomsförloppet.

Vad händer nu?

- Vi kommer att jobba ännu hårdare förstås! Vi har ju fått mycket positivt gensvar både från forskningsfältet och från delar av forskarvärlden. Det känns stimulerande att fältet och VR:s expertis är ense om att projektet utgör relevant forskning inom Medicin och Hälsa och värd att satsa på långsiktigt. Vi har ett ansvar att leva upp till det och ser fram emot utmaningen kommande åren. Och så ska man ha kul på vägen förstås.

Jenny Mjösberg

Vad går projektet ut på?

- Det handlar om innata lymphoida celler, ILCs som jag jobbat med ett tag. Ganska nyligen upptäckte jag en ny grupp celltyper som man inte visste fanns hos människor. Jag vill nu ta reda på vad cellerna gör vid inflammatoriska tarmsjukdomar och cancerutveckling i tarmarna.

- Först vill vi förstå, på en grundläggande nivå, hur cellerna fungerar och hur de förhåller sig till varandra. Vi vill veta om de består av separata cellpopulationer, om de kan omvandlas i varandra och kommunicera med varandra.

- Sen vill vi veta vad de gör i olika sjukdomstillstånd i tarmarna och om de medverkar i inflammation där. Eftersom inflammation är så tätt kopplat till cancerutveckling så skulle de här cellerna kunna vara inblandade i inflammationsorsakad cancersjukdom.

Hur vanlig är tarmsjukdomen du forskar om?

- Ungefär 100 000 personer lider av inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige. Koloncancer - eller tjocktarmscancer - som jag tittar på är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Det är också en väldigt dödlig form av cancer där prognosen kan vara väldigt dålig. Så, om man kan hitta sätt att angripa tidiga förlopp av cancerutvecklingen - om man kan dämpa inflammation i tarmarna - kan man också hindra utvecklingen av cancer hos många patienter.

Vad händer nu?

- Här har vi en ny cellpopulation som verkar medverka i inflammation i tarmarna, som i sin tur kan ge upphov till cancer. Cellerna utgör nu nya mål för terapi. Man kan börja tänka på cellerna som ett nytt mål för hur man ska behandla inflammation som ger cancer. Förutsättningar ser väldigt lovande ut.