Publicerad: 2022-08-29 13:03 | Uppdaterad: 2022-09-08 13:25

Vicerektor-kandidater för forskning lyfte resursfördelning mellan institutioner

Kandidater för vicerektor och vice ordförande för Kommittén för forskning sitter i rad vid podiet.
Hearing inför valet av vicerektor och vice ordförande för Kommittén för forskning. Från vänster: Martin Bergö, Marie Arsenian-Henriksson, Christian Giske och Catharina Larsson. Foto: Erik Flyg

Under hearingen inför valet av vicerektor och vice ordförande för Kommittén för forskning betonades bland annat dagens ojämna resursfördelning mellan institutioner, men även behovet av att motverka en ökad politisk vilja till att styra forskningen. Röstningen pågår sedan den 25 augusti och en vecka framåt.

Hearingen inleddes med att varje kandidat gjorde en kort presentation av visioner och mål samt gav en bakgrund av sin karriär och forskning. Kandidater i valet av vicerektor till Kommittén för forskning är Marie Arsenian-Henriksson, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC), Martin Bergö, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut), Christian Giske, professor vid institutionen för laboratoriemedicin (LabMed) och Catharina Larsson, professor vid institutionen för onkologi-patologi (OnkPat).

Martin Bergö står på scen.
Martin Bergö, vicerektor för forskning och ordförande för kommittén för forskning. Foto: Erik Flyg

Martin Bergö efterträdde Birgitta Henriques Normark som vicerektor och ordförande för Kommittén för forskning i februari i år. Han inledde med att ge en överblick över kommitténs arbete under året, bland annat med målet att stärka de yngre forskarnas nätverk. 

– I dag har vi ett mycket bra samarbete mellan de olika kommittérna vilket är mycket viktigt. Samtidigt behöver samarbetet mellan vicerektorerna och prefekterna bli starkare än i dag.

Bland utmaningarna han nämnde fanns en kommande nationell militär upprustning som kan skapa stor konkurrens om offentliga medel.  

–  Ökad administration är bland de största problemen för oss och andra lärosäten. Vi behöver se till att kvalitetsarbetet tar plats i verksamheten och inte i arkiven, säger Martin Bergö. 

Avslutningsvis slog han ett slag för att stärka den fria forskningen. 

 – I dag görs viktiga satsningarna inom datadriven forskning, precisionsmedicin och annat, där tycker jag att det är viktigt att vi försvarar den fria grundforskningen. Det gäller även hur samhället och politikerna ser på styrningen av forskningen. 

Transparens i karriärstegen

Marie Arsenian-Henriksson betonade i sin presentation tre övergripande ämnen: rekrytering och karriär, forskningens villkor samt samverkan. 

Marie Arsenian-Henriksson står på scen.
Marie Arsenian-Henriksson, professor vid MTC. Foto: Erik Flyg

– Även om KI har blivit bättre de senaste fem åren vad gäller karriärfrågor fattas fortfarande transparens i karriärstegen. Vi behöver öppna utlysningar i konkurrens för att få de bästa forskarna. Dessutom måste vi se de ambitiösa och kompetenta personer som redan finns inom KI och våga satsa på dem, säger Marie Arsenian-Henriksson. 

Hon betonade även behovet av att stärka forskningens villkor genom mer rimliga lokalkostnader, samtidigt som det sker satsningar på state-of-the-art core-faciliteter, och skapas en bättre balans mellan forskargrupper i olika storlekar. 

– Vi behöver genomlysa resursfördelning, INDI och medfinansiering. Här har landskapet förändrats fullständigt de senaste åren, säger hon. 

När det gäller samverkan lyfte Marie Arsenian-Henriksson behovet av att vara mer proaktiva och även närma sig omgivande lärosäten, till exempel Handelshögskolan och Södertörns universitet. 

Relationer med sjukhuset

Christian Giske står på scen.
Christian Giske, professor vid institutionen för laboratoriemedicin. Foto: Erik Flyg

I Christian Giskes presentation betonades betydelsen av forskningen som görs inom ramen för Karolinska Universitetssjukhuset. Relationerna med sjukhuset har blivit sämre de senaste åren, menar han, vilket är något som behöver förändras. 

– Vi erbjuder inte en så god arbetsmiljö som vi skulle kunna. Det är tufft att vara forskare vid KI, inte minst för dem med svag finansiering. Institutionernas svaga ekonomi försvårar situationen, och detta är något som vi behöver förändra, säger  Christian Giske.

Många politiker ser KI som ett rikt universitet men det stämmer inte. 

– Här behöver vi skapa en bättre förståelse hos politikerna för hur vår finansiering verkligen fungerar. 

Vidare betonade Christian Giske att det är viktigt att stärka de internationella forskarnas karriärvägar inom KI. Samt fortsätta satsningarna inom global hälsa och precisionsmedicin. 

Ökad samverkan med regionen

Sist ut var Catharina Larsson som bland annat lyfte behovet av en ökad samverkan med Region Stockholm med målet ett tydligt och enhetligt aktivitetssystem som blir mer inkluderande. 

Catharina Larsson står på scen.
Catharina Larsson, professor vid institutionen för onkologi-patologi. Foto: Erik Flyg

– Under den sista månaden har jag ställt frågan till min omgivning: vad önskar du av ditt universitet och fått svaret att en anställning vore fantastiskt. Vi behöver tydliggöra de karriärvägar som redan finns med regelbundna utlysningar av tjänster, säger Catharina Larsson.

– Här behöver vi också förbättra flödet då tillsättandet av tjänster i dag tar för lång tid. Och gärna undersöka någon form av internfinansierade tjänsteprogram som utlyses centralt.

Hon lyfte även möjligheten till ett livslångt lärande med digitala utbildningar till befintlig personal inom bland annat precisionsmedicin. 

När hearingen övergick i en frågestund lyftes bland annat frågan hur kandidaterna ville ta sig an dagens ojämlika villkor bland KI:s 22 olika institutioner. 

– Detta är ett problem som KI delar med många av landets lärosäten. Här behöver vi en kontinuerlig dialog mellan högsta ledningen och institutionerna, särskilt när det gäller att lösa ekonomiska problem som kan vara ett resultat av historiska beslut, säger Martin Bergö. 

Olikheter mellan institutioner

Marie Arsenian-Henriksson betonade olikheten mellan dagens institutioner i inriktning och verksamhet. 

– Vi måste hitta ett sätt att lösa detta utan att skapa en fragmentering eller polarisering. Det behövs en total genomlysning för att komma till rätta med detta. Hon lyfte även ökade hyrorna och andra omkostnader som i dagsläget äter upp anslag som skulle kunna gå till forskningen. 

Christian Giske avrådde från lösningen att slå samman institutioner utan vidare dialog med prefekter. 

– Vi måste se över vad vi kan göra för att en större del av medlen ska nå institutionerna och inte stanna centralt. 

Catharina Larsson menade att det dels är viktigt att fortsätta utmärka sig i konkurrensen om de medel som finns nationellt, dels att försöka bromsa ökningen av interna kostnader. 

– Hyreskostnaderna har gått i taket på ett orimligt sätt. Ett önskemål vore även att nå fram till någon form av basersättning för lärare. 

Bland de ytterligare frågorna som ställdes från åhörarna fanns hur KI ska hantera en situation med stora pensionsavgångar, inte minst bland professorer, vilket kan hota  kompetensförsörjningen. Samt hur kandidaterna vill agera för att motverka den ökade viljan till politisk styrning av forskningen. 

Så röstar du

Röstberättigad är den som den 1 januari 2022 är anställd som lärare eller forskare vid KI om anställningen omfattar minst 50 procent av en heltid. Du som är röstberättigad får ett mejl till din KI-adress med en länk till ett elektroniskt valsystem inför de val där du som medarbetare har möjlighet att rösta.

Se inspelning av hearingarna på respektive undersida